Ordlista för trädgård och odling

Välkommen till vår ordlista om odling och trädgårdstermer! Här hittar du en samling av vanliga termer och begrepp inom odlings- och trädgårdsvärlden. Oavsett om du är nybörjare eller erfaren trädgårdsmästare finns det alltid mer att lära sig om odlingens fascinerande värld. Dyk in och utforska denna omfattande lista av ord och begrepp som hjälper dig att ta hand om din trädgård på bästa sätt. Häng med på vår gröna 'abc' stig:)!

A - B - C - D - E - F - G - H - I - J - K - L - M - N - O - P - Q - R - S - T - U - V - W - X - Y - Z - Å - Ä - Ö 

Vad betyder alla ord och begrepp inom odling och trädgård

 
➤ A

Abscisic acid (ABA)
Är ett växthormon som spelar en viktig roll i att reglera många fysiologiska processer i växter, särskilt under stressiga förhållanden. Det syntetiseras som svar på olika miljöstresser som torka, kyla och salt, och hjälper växter att anpassa sig till dessa ogynnsamma förhållanden genom att främja stängning av stomater för att minska vattenförlust, hämma tillväxt och främja ansamling av skyddande föreningar som osmoprotektanter. Utöver dess roll i stressreaktioner spelar ABA också en roll i fröutveckling och viloläge, samt i att reglera uttrycket av gener som är involverade i olika aspekter av växttillväxt och utveckling.

Acidophilus jord
Är en typ av jord som är sur eller surhetsgraden i jorden är låg (lågt pH). Jordens pH-värde påverkar växters tillväxt och utveckling, eftersom olika växter trivs i olika pH-nivåer. Acidophilus jord är vanligtvis lämplig för växter som trivs i sura förhållanden, såsom rhododendron, blåbär, azalea och tallar. Jordens pH-nivå kan mätas med en pH-mätare eller testkit, och om jorden är för sur kan det krävas tillsats av kalk eller kalksten för att höja pH-nivån till en mer neutral nivå som passar för andra växter.

Adventivrötter
Rötter som bildas från vävnader som normalt inte utvecklar rötter, till exempel från stjälkar eller blad, istället för från embryonala rötter. De kan bildas som en respons på stress, skador eller som en naturlig del av växtens tillväxt och utveckling. Adventivrötter är viktiga för växtförökning, eftersom de tillåter växter att reproducera sig asexuellt från stjälkklipp eller annat vegetativt material. De kan också hjälpa växter att överleva och trivas i utmanande miljöer.

Aktiniska ljus
Det är en typ av ljus som innehåller hög energi och kortvågiga strålar, främst i det ultravioletta spektrumet. Detta inkluderar strålar med våglängder mellan 100 och 400 nanometer. Aktiniskt ljus kan orsaka kemiska reaktioner, särskilt hos organismer, som kan vara skadliga eller dödliga. Därför kan aktiniskt ljus vara farligt för människor och djur om de utsätts för det under längre tid. På grund av den potentiella skadan från aktiniskt ljus används det ofta för specifika ändamål, såsom vid belysning av akvarier, sterilisering av ytor eller användning inom fotokemi och fotobiologi.

Allmän gödsel
Är en typ av gödsel som används för att förbättra jordens näringsinnehåll och därmed öka växternas tillväxt och hälsa. Allmän gödsel innehåller en balanserad blandning av de tre huvudnäringsämnena kväve, fosfor och kalium, som är viktiga för växttillväxt. Näringsämnen i allmän gödsel kan komma från både organiska och oorganiska källor, såsom gödsel från djur, kompost, mineralgödsel och syntetisk gödsel. Olika former av allmän gödsel kan ha olika sammansättningar av näringsämnen beroende på tillverkningsmetod och källor. Allmän gödsel kan appliceras på olika sätt, såsom genom att spridas ut på marken, blandas i jorden, eller tillsättas till bevattningssystemet. Appliceringen av allmän gödsel är vanligtvis baserad på näringsbehoven hos de specifika växterna och jordens befintliga näringsnivåer. Det är viktigt att använda allmän gödsel i rätt mängd och på rätt sätt för att undvika övergödning som kan leda till miljöproblem.

Anläggningstid
Begreppet hänvisar till den tidsperiod då en växts första organ och strukturer bildas, från frö eller plantan börjar växa till dess att den når full storlek och är redo att reproducera sig själv.

Under anläggningstiden kan en växt utveckla olika organ och strukturer, såsom rotsystem, stjälkar, blad och blommor. Det är en viktig tidpunkt i en växts livscykel eftersom dess organ och strukturer kommer att ha en avgörande inverkan på dess framtida tillväxt och reproduktion. Anläggningstiden kan variera beroende på vilken typ av växt det är och vilka förhållanden den växer under. Faktorer som kan påverka anläggningstiden inkluderar klimatet, jordtypen, näringsnivåerna, ljusförhållandena och skadedjur eller sjukdomar.

Animalisk gödsel
Gödselmaterial gjort på slaktprodukter eller från urin och avföring från människor och djur som används för att förbättra jordkvaliteten och öka växttillväxten. Det är rikt på näringsämnen men kan ha negativa miljöeffekter om det inte används ansvarsfullt, exempel är benmjöl, blodmjöl, hönspellets och kogödsel, men även guldvatten.

Antioxidanter
Inom odling kan naturliga kemikalier som finns i växter och hjälper till att skydda dem mot oxidativ stress, som kan orsakas av miljöfaktorer som starkt ljus, höga temperaturer, torka och skadedjur. Antioxidanter i växter fungerar genom att neutralisera fria radikaler som bildas under oxidativa processer och därigenom skydda cellerna från skador. Vissa antioxidanter kan också fungera som en försvarsbarriär för växter, vilket hjälper dem att motstå angrepp av skadedjur och sjukdomar. Några exempel på antioxidanter som finns i växter inkluderar karotenoider (såsom betakaroten), vitamin C, E och flavonoider. Olika växtarter kan ha olika nivåer av antioxidanter, och vissa grönsaker och frukter som innehåller höga halter av antioxidanter kan ha positiva hälsoeffekter för människor som konsumerar dem. För att öka nivåerna av antioxidanter i grödor kan odlare använda tekniker som växtförädling, val av hög antioxidantfrö och användning av mark- och gödselmedel som kan öka nivåerna av antioxidanter i grödorna. Att förstå och kontrollera nivåerna av antioxidanter i grödor är en viktig del av hållbar odling, eftersom det kan leda till högre skördar och hälsosammare produkter för människor att konsumera.

Annuell
Är en växt som fullbordar hela sin livscykel från frö till frö inom ett år. De flesta ettåriga växter planteras på våren, växer till sommaren och faller ner på hösten, frigör frön som sedan kan användas för att plantera nya växter på våren igen. Exempel på årliga växter är solrosor, majs, bönor och vallmo samt sommarblommor, som lejongap, ringblomma, lobelia och luktärt.

Art
Är en grundläggande enhet inom biologisk klassificering, som representerar en grupp av organismer som delar gemensamma egenskaper och har förmågan att föröka sig med varandra och producera fertil avkomma.

Artificiellt ljus
För odling används ofta inom hydroponisk odling, där växter odlas i en lösning av näringsämnen istället för jord, och även i inomhusodling och växthus där det naturliga solljuset är otillräckligt eller inte tillgängligt. Artificiellt ljus kan vara av olika slag, såsom LED-lampor, lysrör, natriumlampor och högtrycksnatriumlampor. Olika ljuskällor ger olika våglängder av ljus som kan påverka växternas tillväxt och utveckling på olika sätt. Till exempel kan blått ljus främja tillväxten av blad och gröna vävnader, medan rött ljus kan främja blomning och fruktproduktion. Fördelarna med att använda artificiellt ljus för odling inkluderar möjligheten att kontrollera ljusförhållandena för växter, öka tillväxten och produktiviteten av grödor, samt möjliggöra odling året runt i regioner med begränsad naturlig solljus. Men det är viktigt att notera att artificiellt ljus för odling kan öka energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen, så det är viktigt att använda energieffektiva tekniker och hållbar energikällor för att minimera den negativa miljöpåverkan.

Artnamn
Alla arter ett vetenskapligt namn, bestående av två delar. Detta system kallas "binomial nomenklatur". Namnet består av två ord: det första är släktnamnet (med stor bokstav) och det andra är den specifika arten (med små bokstäver).  Exempelvis: artnamnet för maskros är Taraxacum officinale. "Taraxacum" är släktnamnet och "officinale" är artens specifika namn.

Artspecifik
Är ett adjektiv som används för att beskriva något som är unikt eller specifikt för en viss art. Det kan exempelvis handla om en egenskap, beteende, habitat, eller föda som är karakteristiskt för en specifik art och som inte förekommer hos andra arter. Ett exempel på en artspecifik egenskap är fjärilens vingmönster, som kan skilja sig markant mellan olika arter och användas för att identifiera vilken art det är frågan om Ofta är djur och växter beroende av varandra i sina livscykel. Det är en av anledningarna till att biologiskt mångfald är viktigt.

Aska
Kan användas som ett gödselmedel inom odling eftersom det innehåller viktiga näringsämnen som växter behöver för att växa och trivas. Aska innehåller vanligtvis höga halter av kalcium, kalium och fosfor, vilket gör det till en användbar källa till dessa näringsämnen. För att använda aska som gödselmedel bör den först analyseras för att fastställa dess näringsinnehåll, eftersom nivåerna av näringsämnen kan variera beroende på vilken typ av bränsle som användes för att producera askan. När askan har analyserats kan den appliceras direkt på marken eller blandas med andra gödselmedel för att skapa en balanserad näringslösning för växterna. Aska kan också användas för att justera pH-värdet i jorden, eftersom den vanligtvis är alkalisk. Det är dock viktigt att inte överanvända aska som gödselmedel, eftersom höga halter av kalium kan leda till övergödning och skada växtligheten. Det finns också vissa säkerhetsaspekter att beakta när man hanterar aska, eftersom det kan innehålla föroreningar som tungmetaller och andra farliga kemikalier. Aska bör därför endast användas om den har analyserats och godkänts för användning som gödselmedel av en auktoriserad myndighet eller expert inom området.

Avhärdning
När du förodlar fröer startar växterna sitt liv inomhus i ett stila och behagligt, tom varmt klimat. Innan plantorna ska planteras ut, behöver de vänja sig vid utetemperaturen för att inte chockas och tappa all kraft. Börja med avhärdningen cirka en vecka före utplanteringen. Temperaturen bör då ligga på 15−18°C dagtid. Placera växterna vindskyddat och i halvskugga, låt dem få sol bara 2−3 timmar de första dagarna och öka detta efterhand som de vänjer sig. Efter 3−4 dagar får de även stå ute nattetid om det inte är risk för frost.

Avjämning
Inom odling avser processen att jämna ut ojämna ytor och skapa en jämn yta för plantering av grödor. Avjämning är viktigt för att förhindra ansamling av vatten i vissa områden, vilket kan leda till övervattnade områden och förhindra växttillväxt. En jämn yta hjälper också till att fördela vatten och näringsämnen jämnt över hela grödan.

Avjämning
Kan utföras manuellt med hjälp av spadar och räfsor eller med hjälp av specialiserad utrustning, såsom en grävskopa eller en jordfräs. Processen innebär vanligtvis att man tar bort stenar och andra föremål från marken och sedan fyller i låga områden med jord för att skapa en jämn yta. En väl avjämnad yta är särskilt viktig för grödor som odlas i rader, eftersom ojämna ytor kan leda till ojämn radavstånd och en ojämn fördelning av plantorna. Avjämning kan också hjälpa till att minska risken för erosion, eftersom en jämn yta minskar chansen för att vatten och vind ska skapa erosion i vissa områden.

Avjämning kan också vara ett viktigt steg vid förberedelser för anläggning av gräsmatta eller plantering av träd och buskar, eftersom en jämn yta hjälper till att skapa en enhetlig och attraktiv landskapsdesign.

Avläggare
Är en ny planta som bildas från en del av en befintlig planta, såsom en stjälk eller rot. Avläggare är vanligtvis en form av vegetativ förökning som sker utan att frön används. En del av moderplantan separeras och planteras sedan på en annan plats eller i en annan kruka för att utveckla en självständig planta. Avläggare kan bilda sig naturligt eller skapas genom odlingstekniker, och är vanligt förekommande inom trädgårdsarbete och växtförökning. Exempel på växter som lätt kan förökas genom avläggare inkluderar jordgubbar, mynta och sparris.

Avmognad
Växterna förbereder sig inför vintern. Årsskotten förvedas så att de klarar kyla och torka bättre. Avrinning är processen då vatten rinner av från en markyta, istället för att absorberas av jorden. Avrinning sker när jordens förmåga att absorbera vatten är överträffad av mängden vatten som tillförs till marken, vanligtvis på grund av hög nederbörd eller bevattning.

Avrinning
Kan orsaka flera problem för grödor. Överskottsvatten kan ta med sig näringsämnen som behövs av grödorna, vilket kan påverka växternas hälsa och tillväxt. Det kan också leda till att näringsämnen tvättas bort från jorden, vilket kan leda till utarmning av jorden på längre sikt.

För att hantera avrinning och minimera dess skadliga effekter inom odling, finns det flera metoder som kan användas. En metod är att använda diken eller kanaler för att leda bort överskottsvatten från grödorna och förhindra att det stannar kvar i området. En annan metod är att använda marktäckning, som att täcka marken med organiskt material eller växter, för att minska hastigheten på vattnets avrinning och öka jordens förmåga att absorbera vatten.

 Det är viktigt att hantera avrinning inom odling eftersom det kan ha en betydande inverkan på grödornas hälsa och tillväxt. Genom att ta lämpliga åtgärder för att minska avrinningen och bevara jorden kan odlingar skyddas och grödorna bibehållas i bästa möjliga skick.

➤ B

Baljväxter
Är en grupp av växter som tillhör familjen Ärtväxter ”Fabaceae” (även kallad Leguminosae) och kännetecknas av att de producerar frön i skida-formade frukter, kallade baljor. Dit hör ärter, bönor, jordnötter och sojabönor, men även klöver, gullregn och lupiner. Baljväxter har rötter som är kvävefixerande detta gör dem till en värdefull gröda för att förbättra markens näringsinnehåll och minska behovet av konstgödsel.

Ballast
Inom odling avser material som tillsätts i jorden eller odlingsbädden för att förbättra dränering och luftning. Ballast kan vara vilket material som helst som inte bryts ner av jorden eller bidrar till näringstillförseln, till exempel sand, grus, stenmjöl eller perlite.

Tillsatsen av ballast i jorden kan ha flera fördelar. För det första kan det öka jordens dränering, vilket minskar risken för att vattenansamlingar uppstår och minskar risken för rotförrutning. För det andra kan det öka jordens luftning, vilket främjar rotutveckling och förbättrar syretillförseln till rötterna. För det tredje kan det förhindra att jorden packas ihop för hårt, vilket kan minska rötternas tillväxt.

Ballast kan användas i olika typer av odlingar, till exempel i odlingsbäddar, krukor eller trädgårdsland. Användningen av ballast kan variera beroende på vilken typ av växt som odlas och vilken typ av jord som används. Generellt sett är det en bra idé att använda ballast i jordar som har dålig dränering eller som är för tunga och packade.

Barkmull
är en form av organisk jord som bildas från sönderdelade barkpartiklar och annat organiskt material. Barkmull kan bildas naturligt när döda träd och annat organiskt material bryts ner över tid, men det kan också produceras genom att bearbeta bark och annat organiskt material med hjälp av maskiner. Barkmull används ofta som en markförbättringsmedel i trädgårdsarbete och jordbruk eftersom det kan förbättra markstrukturen, dräneringen och näringsinnehållet i marken. Barkmull är särskilt fördelaktigt för växter som kräver en väldränerad och näringsrik jord, såsom rhododendron och azaleor.

Barrotad
Är en typ av växt som säljs och planteras utan någon jord på rötterna. Istället har växten bara nakna rötter, utan jord eller annat substrat som omger dem. När man planterar barrotade växter måste man se till att rötterna hålls fuktiga och inte torkar ut under processen. Detta gör man genom att placera rötterna i en hink med vatten eller genom att blötlägga dem i vatten en stund innan de planteras i marken. Barrotade växter används ofta i landskapsarkitektur, trädgårdsarbete och skogsbruk eftersom de är lätta att transportera och plantera, och de kan ta sig bra i nya områden. Vanliga exempel på barrotade växter är träd, buskar och perenner.

Basisk jord
Jord med högt pH-värde, som ligger över 7. En basisk jord kan ha en rad fördelar för växttillväxt, inklusive hög näringsupptagning, god dränering och en relativt låg risk för sjukdomar som orsakas av svampar. Vissa växter trivs bättre i en basisk jord, medan andra föredrar en sur jord. Exempel på de som trivs är lavendel, kryddörter som rosmarin och timjan, vissa sorters rosor, lila, prydnadsgräs och många typer av lökväxter som tulpaner och hyacinter.

Befruktning
Är en viktig del av odlingen, eftersom det resulterar i bildandet av frön som är nödvändiga för att producera nya växter. Genom att optimera förutsättningarna för befuktning, som till exempel genom att ha rätt pollinerare i närheten och skapa gynnsamma förhållanden för deras verksamhet, kan man öka skördarna och förbättra kvaliteten på grödorna. Inom odling kan befuktning ske på naturligt sätt genom pollinering av insekter eller vind, men det kan också ske manuellt genom att överföra pollen från en blomma till en annan med hjälp av en pensel eller annat verktyg. I vissa fall kan även användning av pollinerare, till exempel humlor, bidra till ökad befruktning i odlingar. Befruktning kan ske på två sätt: självbefruktning och korsbefruktning. Korsbefruktning ökar mångfalden och variationen inom växtarter, och kan även förbättra plantornas anpassning till miljön.

Bekämpningsmedel
Är kemiska eller biologiska substanser som används för att kontrollera och minska skador från skadedjur, ogräs och sjukdomar som kan påverka skördar och grödor negativt. Bekämpningsmedel kan användas för att döda eller kontrollera skadedjur, ogräs och sjukdomar, eller för att förebygga infektioner från att uppstå.

Det finns olika typer av bekämpningsmedel som kan användas inom odling, såsom insekticider, herbicider och fungicider. Insekticider används för att kontrollera skadedjur som insekter och kvalster. Herbicider används för att kontrollera och döda ogräs, medan fungicider används för att förebygga och bekämpa svampsjukdomar.

Användningen av bekämpningsmedel kan bidra till att öka skördar och förbättra kvaliteten på grödor genom att minska skador från skadedjur, ogräs och sjukdomar. Dock kan överanvändning av bekämpningsmedel leda till negativa effekter på miljön, såsom förorening av vatten, skada på vilda djur och minskning av biologisk mångfald.

Därför är det viktigt att använda bekämpningsmedel på ett ansvarsfullt sätt och att överväga alternativa metoder för att kontrollera skadedjur och sjukdomar. Exempelvis kan integrerat växtskydd (IPM) användas, vilket är en metod som kombinerar olika tekniker för att kontrollera skadedjur och sjukdomar, inklusive användning av biologiska kontrollmedel och mekaniska kontrollmetoder.

Belysning
är ett viktigt verktyg för alla trädgårdsentusiaster som vill odla inomhus eller under vinterhalvåret. Med rätt typ av ljus kan du skapa ett optimalt växtklimat och få dina växter att växa och trivas året runt.

Benmjöl
Ett animaliskt gödsel gjort på slaktavfall. är ett pulveriserat benmaterial som vanligtvis kommer från nötkreatur, kycklingar eller fisk. Det är en rik källa till kalcium, fosfor och andra spårämnen som är viktiga för växttillväxt och hälsa. Benmjöl används ofta som en jordförbättringsmedel eller gödningsmedel i trädgårdsarbete och jordbruk för att öka jordens näringsinnehåll och pH-värde. Det kan också användas för att hjälpa till att förebygga och behandla sjukdomar som påverkar växters rötter, såsom rotrot och andra svampsjukdomar. Benmjöl kan appliceras direkt på marken eller blandas med vatten och användas som en vätskegödsel.

Betning
Är en process där frön eller plantor behandlas med en kemisk substans för att förbättra deras chanser att gro eller växa. Betning kan utföras på frön för grödor som säd, majs eller solrosor för att skydda dem mot sjukdomar och skadedjur, och för att förbättra deras spirning. Betning kan också användas på plantor som träd och buskar för att skydda dem mot rovdjur och skadedjur.

Bienn
Är en växt som fullbordar sin livscykel på två år. Under sitt första år utvecklas den vanligtvis bara bladrosetter, medan under sitt andra år utvecklar den stjälkar, blommor och frön innan den dör. Under det första året samlar biennerna näring i sina rötter och blad, vilket används för att stödja deras tillväxt och blomning under det andra året. Exempel på biennväxter inkluderar morötter, lök och betor. Bienner kan fröså sig vilket gör att de kommer tillbaka år efter år; därför kan man lätta tappa bort tanken på att de bara är 2-åriga. 

Biodynamisk odling
Är en odlingsmetod som går utöver traditionell ekologisk odling genom att integrera biodynamiska principer och filosofier. Biodynamisk odling betonar användning av naturliga processer och cykler och ser jorden som en levande organism, där allt är sammanlänkat och påverkar varandra. Biodynamiska odlare arbetar med att skapa en hälsosam jord genom att använda naturliga gödselmedel, kompostering och gröngödsling. De strävar efter att skapa en mångfald av växt- och djurarter i sina odlingar, och integrerar ofta djurhållning i odlingspraktiken för att öka jordfruktbarheten. Biodynamiska odlare följer också en kalender baserad på stjärnorna, månen och planeterna för att avgöra den bästa tiden för sådd och skörd. Syftet med biodynamisk odling är att skapa en hållbar och balanserad jordbruksekosystem som är självreglerande och som främjar hälsosamma och näringsrika grödor.

Biokol (= Terra preta)
Ett jordförbättringsmaterial som framställs genom att t ex trä, trädgårdsrester eller matavfall, hettas upp i syrefattig miljö. Den svarta kolen näringsberikas innan den blandas in i jorden. Biokol ger en bra struktur, håller fukten och är långtidsverkande som gödsel.

Biologisk bekämpning
Är en metod för att kontrollera skadedjur och sjukdomar på växter genom användning av naturliga fiender eller sjukdomar som angriper dessa skadedjur eller sjukdomar. Detta kan ske genom att införa predatorer, parasiter eller sjukdomsframkallande organismer som är ofarliga för människor, djur och miljö. Exempel på biologiska bekämpningsmedel inkluderar predatoriska insekter, såsom spindelkvalster och nyckelpigor, som kan äta skadeinsekter såsom trips och bladlöss. Bakterier och svampar kan också användas för att bekämpa sjukdomar på växter, till exempel genom att applicera Bacillus thuringiensis (Bt) för att bekämpa larver av vissa fjärilar.

Bindemedel
1) används för en rad olika ändamål, till exempel för att binda jord, torv eller andra material för att skapa substrat för växter att växa i. Bindemedel kan också användas för att ålla tillsatsämnen som gödselämnen eller mykorrhiza i substratet.
2) Bindemedel kan också användas för att binda ihop småbitar av växtmaterial, som exempelvis vid skapande av sticklingar eller vid plantering av frön. På så sätt kan man se till att fröna eller sticklingarna stannar på plats och inte rör sig eller blåser bort.
3) Inom trädgårdsdesign kan bindemedel också användas för att skapa olika dekorativa element, som till exempel stenmurar eller stigar, genom att binda ihop olika material som stenar, grus eller marksten.

Bladklängen
är en anpassning som vissa växter har för att klättra uppåt och nå ljuset. Bladklängen består av små utskott längs stjälken eller rankan som hjälper växten att klänga sig fast på en yta, till exempel en stolpe eller en annan växt.
  Det finns olika typer av bladklängen beroende på vilken typ av utskott som används för att klänga sig fast. Till exempel kan det vara små sugkoppar, krokar, taggar eller utskott som snurrar runt en stödstruktur. Bladklängen kan också variera i hur hårt de klänger sig fast och hur länge de sitter kvar på stödet.
Exempel på växter med bladklängen är murgröna, klätterrosor och vissa typer av bönor. Bladklängen är en viktig anpassning för växter som växer i skuggiga eller täta miljöer där det kan vara svårt att nå ljuset och för växter som vill konkurrera om utrymme och ljus med andra växter.

Bladmögel
Är en vanlig sjukdom som kan drabba växter. Det orsakas av olika typer av mögelsvampar som trivs i fuktiga och varma förhållanden. Bladmögel kan påverka olika delar av växten, men vanligast är att det syns som gråaktiga eller bruna fläckar på bladen.

Symtomen på bladmögel kan också innefatta missfärgning, krulliga eller deformerade blad samt minskad tillväxt och skörd hos grödor. Om sjukdomen inte behandlas kan den spridas snabbt och orsaka allvarliga skador på växten.

För att förebygga och bekämpa bladmögel är det viktigt att undvika att vattna på kvällen eller natten, eftersom fuktiga blad under en längre tid ökar risken för angrepp. Även att förbättra luftcirkulationen runt växterna kan minska risken för bladmögel. Om bladmögel upptäcks kan man använda sig av olika bekämpningsmetoder, till exempel genom att använda biologiska bekämpningsmedel eller kemiska preparat.

Bladnerv
Ledningssträngar som förser bladet med vatten och näring.

Bladrosett
är en tillväxtform hos vissa växter där bladen växer i en tät rosett från basen av stjälken, istället för att växa längs stjälken på ett mer spritt sätt. Bladrosetter är vanligt förekommande hos fleråriga örter och vissa biennaler.

En bladrosett består av ett antal blad som växer på en kort stjälk och sitter tätt ihop vid basen. Bladen kan vara av olika storlekar och former, men de har vanligtvis samma form och färg. En bladrosett kan växa mycket stort och täcka en stor yta på marken, och den kan vara till nytta för växten genom att skydda rotsystemet från att torka ut och förhindra att marken eroderar.

Exempel på växter med bladrosetter är klockljung, kål och rosetter hos vissa arter av rosetter. Bladrosetter är också vanliga hos vissa vintergröna växter som trivs i kalla klimat, där bladrosetten hjälper till att skydda växten mot vinterskador och att samla in solljus under den mörka årstiden.

Bladärr
Märken på stammen där blad suttit.

Blast
Blad och stjälk hos rotfrukter.

Blodmjöl
Är ett organiskt gödningsmedel som används för att ge växter extra kväve. Det är tillverkat av torkat blod från slaktade djur och innehåller cirka 12-14% kväve. Blodmjöl kan användas för att förbättra jordens näringsinnehåll och öka tillväxten av grönsaker, fruktträd och prydnadsväxter.
Fördelarna med blodmjöl som gödningsmedel inkluderar dess höga kvävehalt, dess långsamma frisättning av näringsämnen och dess förmåga att förbättra jordens struktur och dränering. Nackdelarna inkluderar risken för övergödning om det används för mycket och dess höga kostnad i jämförelse med andra gödningsmedel.
Blodmjöl kan appliceras på olika sätt, till exempel genom att blanda det med jorden vid plantering, sprida det runt basen av växterna eller genom att lösa upp det i vatten och använda det som växtnäring. Det är viktigt att följa anvisningarna för användning och dosering för att undvika övergödning och skador på växterna och fungerar även avskräckande på rådjur och kaniner.

Blomjord
Är en typ av jord som är speciellt framtagen för att användas som växtsubstrat till blommande växter. Det är vanligtvis en färdigblandad jord med en lätt och luftig konsistens som innehåller de näringsämnen som blommande växter behöver för att växa och blomstra på bästa sätt. Den kan innehålla olika sorters organiskt material som torv, kompost och bark samt mineraler som sand, ler och kalk. Den kan användas både i krukor och i trädgårdsland. Vid plantering är det viktigt att lägga till gödsel eller andra näringsämnen vid behov för att hjälpa växterna att trivas och blomstra på bästa sätt.

Blomning
Blomning är den process där en växt producerar blommor, som är dess reproduktiva organ. Blomning är en viktig del av växtens livscykel, eftersom det är genom blommorna som växten producerar frön för att föröka sig. Den påverkas av många faktorer, inklusive ljus, temperatur, fuktighet och näringsämnen. Vissa växter blommar bara en gång per år, medan andra blommar flera gånger under säsongen. Vissa växter kräver specifika förhållanden för att blomma, till exempel vissa sorters rosor som kräver en kall period för att sätta knoppar.
Blomningstiden varierar beroende på vilken typ av växt det är, men vanligtvis sker blomningen under vår- och sommarsäsongen.

Blomsterskott
Ä en del av en växt som är specialiserad på att producera blommor. Dessa skott kan bildas på huvudstammen eller på sidogrenarna på en växt, och de är ofta mer upprättstående än andra skott på växten. Skott bildas vanligtvis när en växt når en viss mognadsnivå, och när vissa yttre förhållanden är uppfyllda, som till exempel en viss temperatur eller dagsljuslängd. Blomsterskott innehåller knoppar som kan utvecklas till blommor, och när dessa blommor har pollinerats kan de producera frön för att föröka växten. De kan skilja sig åt mellan olika växtarter, och kan variera i form, storlek och färg beroende på vilken typ av växt det är. De kan också skilja sig åt i hur de bildas och när de blommar. Vissa växter producerar blomsterskott under en särskild tid på året, medan andra kan producera dem kontinuerligt.

Blomstersäng
Är en trädgårdsdesign där en hel yta är täckt av blommor. Det kan vara ett formellt arrangemang av blommor som är ordnade i rader eller mönster, eller en mer informell blandning av olika färger och sorter som skapar en naturlig utseende. När man väljer blommor för en blomstersäng är det också bra att välja blommor som blommar under olika tider på året, så att man kan ha en blomstrande trädgård under en längre period.

Blomstjälk
Är den delen av en växt som bär en eller flera blommor. Den är vanligtvis en upprätt stam som växer från växtens bladrosett eller från huvudstammen. Blomstjälken kan vara kort eller lång, rak eller grenig, och kan bära blommor av olika storlekar och färger.
Blomstjälken är viktig för växtens reproduktion, eftersom den bär blommorna som innehåller dess reproduktiva organ, som pollineras av bin, fjärilar eller andra insekter. När blommorna pollineras bildar de frön som sedan kan spridas för att skapa nya växter.

Blomställning
Kan vara enkla eller komplexa, och de kan ha olika färger och former. Oavsett vilken form blomställningen har, är den en viktig del av växtens reproduktion, eftersom den bär dess blommor som innehåller dess reproduktiva organ, som pollineras av bin, fjärilar eller andra insekter. Är en grupp av blommor som sitter på en och samma stjälk eller gren. Blomställningen kan anta olika former beroende på vilken typ av växt det är. Det finns många olika typer av blomställningar, bland annat klasar, ax, vippor, kvastar, samlingar och korgar.

En klas är en blomställning där blommorna sitter samlade längs en stjälk. En ax är en blomställning där blommorna sitter på små stjälkar som kommer ut från en huvudstjälk. En vippe är en hängande blomställning där blommorna sitter längs en gemensam stjälk. En kvast är en blomställning där flera små blomställningar sitter tätt ihop längs en gemensam stjälk.

Blomväxt
Är en växt som bildar blommor, vilket är dess reproduktionsorgan. Blomväxter är den största gruppen av växter och omfattar över 300 000 arter. De är också kända som angiospermer eller magnoliophyta.

De är viktiga för människor av flera skäl. Förutom deras estetiska värde som prydnadsväxter och blommor för att skapa parfymer, är de också en viktig källa till mat. Många frukter, grönsaker och nötter kommer från blomväxter. Blomväxter har också en viktig roll i naturen eftersom de är en viktig källa för pollinering, som är nödvändig för att säkra frösättning och reproduktion.

Blödning
Syftar på en överdriven utflöde av sav från sårade eller beskurna träd eller buskar. Detta kan inträffa särskilt under vår eller tidig sommar när träden är i aktiv tillväxt och savflödet är som störst. En överdriven blödning kan orsaka förlust av näringsämnen och kan även vara skadligt för växtens hälsa om det pågår under en längre period.

Bokashi
Är en metod för att kompostera organiskt material genom fermentering istället för förmultning. Det är en japansk metod som har blivit allt mer populär i andra delar av världen på senare tid.

För att göra bokashi lägger man organiskt material, som matrester och trädgårdsavfall, i en lufttät behållare tillsammans med en speciell blandning av mikroorganismer, oftast i form av en bokashiströ, men finns även som spray. Mikroorganismerna bryter ner organiskt material genom fermentering istället för förmultning, vilket innebär att det inte bildas lika mycket värme eller koldioxid som vid vanlig kompostering.

Efter att bokashiprocessen är klar kan den fermenterade massan användas som gödsel i trädgården eller på andra ställen där organiskt material behövs. Bokashi har flera fördelar jämfört med vanlig kompostering, som att det går snabbare, kräver mindre utrymme och lakvattnet används som näring

Bonsai
Är en konstform som ursprungligen härstammar från Kina, men som sedan spreds till Japan och sedan ut i världen. Ordet "bonsai" betyder "träd i kruka" på japanska och syftar på den konstform där man genom noggrann beskärning och manipulation av träd skapar miniatyrversioner av fullvuxna träd som är avsedda att växa i kruka.

En bonsaiträd kan vara allt från några centimeter högt till flera meter högt, men det viktigaste är att det har en naturlig och harmonisk form. Konsten att skapa en bonsai involverar tekniker som beskärning, trådbindning, skottstyrning och rotbeskärning för att forma trädets grenar, bladverk och stam på ett estetiskt tilltalande sätt.

Botanik
Är studiet av växtriket och dess olika aspekter, inklusive struktur, funktion, livscykler, klassificering, evolution och ekologi. Området är brett och omfattar allt från mikroskopiska organismer som alger till träd och skogsekosystem.

Inom botaniken studeras växternas olika organ, som rötter, stjälkar, blad, blommor och frukter, och hur de fungerar tillsammans för att möjliggöra tillväxt, fortplantning och överlevnad. Man studerar också växternas biokemi och genetik, liksom deras interaktion med andra organismer och deras miljö. Det är en viktig disciplin för att förstå vår planets biologiska mångfald och dess betydelse för människans överlevnad och välbefinnande.

Bredsådd
Innebär att när du sår så sprider fröerna jämnt över en yta, i stället för att så i fåror. 

Brunjord
är en jordtyp som finns i tempererade och subarktiska områden. Den är vanligt förekommande i Europa, Nordamerika och Asien. I vårt avlånga land så återfinns den på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Brunjord har en mörkbrun till svart färg, som beror på högt innehåll av organiskt material. Jordtypen är vanligtvis rik på näringsämnen och mineraler som är viktiga för växttillväxt. Den bildas genom nedbrytning av växtmaterial i en fuktig och syrerik miljö. Brunjord används ofta för jordbruk eftersom den har goda egenskaper för odling av grödor. Där det finns brunjord växer det ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt pH, finkornig jordart och ganska varmt klimat. Den är betydligt bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk

Brunnen kompost.
Är en form av kompostering där organiskt material bryts ner med hjälp av mikroorganismer, syre och fuktighet. Under processen ökar temperaturen inne i komposten av all aktivitet. När nedbrytningen börjar avta svalnar komposten och är klar för användning, då säger man att den är "färdigbrunnen".

Brännässla
Kan användas som gödselmedel. Brännässlor innehåller höga nivåer av kväve, kalium och andra näringsämnen som är viktiga för växttillväxt. Genom att blötlägga brännässlorna i vatten i cirka en vecka bildas en näringsrik växtnäring som kan användas för att gödsla växterna.

Bönor
Kan användas på olika sätt inom odling. Till exempel kan bönor användas som en gröngödslingsväxt genom att man odlar dem för att sedan plöja ner dem i jorden för att förbättra jordens näringsinnehåll. De kan också användas för att förbättra jordens struktur genom att de ger stadga och syre till jorden.


➤ C

Cellplast
Används ofta för att tillverka krukor för växter inom hortikultur. Krukor i cellplast är lätta och lätta att hantera, samtidigt som de har god dränering och isoleringsegenskaper. Dessutom är cellplastkrukor återanvändbara och kan återvinnas efter användning. Det finns olika typer och storlekar av cellplastkrukor som passar för olika typer av växter och odlingar. Ett annat användningsområde är som isoleringsmaterial för växthus och odlingsbänkar. Cellplasten bidrar till att hålla en jämn temperatur och skyddar växterna från kalla temperaturer.

Chlorosis (= Kloros)
sjukdom eller ett tillstånd som kännetecknas av gulning eller missfärgning av blad på växter. Det beror oftast på en brist på klorofyll, som är det gröna pigmentet som är viktigt för växtens fotosyntes. Chlorosis kan orsakas näringsbrist, för högt eller lågt pH i jorden, sjukdomar, skadedjur eller miljöstress

Coir
Det är en fiberväxt som kommer från skal av kokosnötter. Det används som ett organiskt substrat i odling, speciellt i hydroponisk odling. Coir absorberar och behåller vatten väl samtidigt som det ger god dränering, vilket gör det till en idealisk tillväxtmedium för växter som kräver en välventilerad och fuktig miljö. Coir är också miljövänligt eftersom det är en förnybar resurs och det kan återvinnas efter användning i odling.

Cytokinin
Det är en grupp av växthormoner som stimulerar celldelning eller cytokines i växternas rötter och skott. De spelar en vital roll i celluppdelning och differentiering, tillväxt av skott och rötter, samt bladnedbrytning. De produceras i rötterna och transporteras sedan uppåt till andra delar av växten där de fungerar som signaleringsmolekyler.


➤ D

Dekorationsgrus
är små stenar eller grus som används för dekorativa ändamål i trädgårdar och odlingar. Det kan användas för att täcka marken runt växterna för att förhindra ogräs och bibehålla fuktighet i jorden. Dekorationsgrus kan också användas för att skapa dekorativa mönster och stigar i trädgården eller för att dekorera krukor och trädgårdsdekorationer.

Direktsådd
Det är en teknik för att så frön direkt i trädgårdsbädden eller odlingsmarken, istället för att först odla plantorna inomhus eller i en fröplatta för att sedan omplantera dem. Det är ett vanligt sätt att odla grönsaker, kryddor och blommor på friland och är ett enklare alternativ till att odla plantor inomhus. Direktsådd kräver vanligtvis mer frö än om man odlar plantor inomhus, eftersom en del frön inte kommer att gro eller kommer att ätas av fåglar eller insekter. Det är också viktigt att marken är väl förberedd och att sådden sker vid rätt tidpunkt för att maximera chanserna till en framgångsrik skörd.

Djupbädd
En metod för odling där grönsaker, frukt och andra växter odlas i en hög bädd som är fylld med jord, brunnet gödsel och kompost. Djupbädden är vanligtvis mellan 30-60 cm djup (ca två spadtag djup) och är byggd ovanpå befintlig mark eller gräsmatta. Fördelarna med att odla i djupbäddar inkluderar bättre dränering, bättre vattenhållande förmåga och högre marktemperaturer, vilket resulterar i en tidigare skörd och längre växtsäsong. Djupbäddar är också lättare att rensa från ogräs och mindre ansträngande för ryggen än traditionell jordodling på marknivå. Gå inte på din upphöjda bädd för då packas den ihop.

Dressa
1) att tillsätta gödsel eller andra näringstillskott till jorden för att förbättra dess kvalitet och näringsinnehåll, vilket kallas för "jorddressning".

2) Det kan också betyda att klä en yta med ett skyddande lager, till exempel att "dressa" en gräsmatta med sand eller gödsel för att förbättra dess kvalitet

3) att "dressa" en trädgård med dekorativa stenar eller andra material för att ge den en finare estetik.

Drivbänk
Ett skyddat utrymme som används för att odla växter i en kontrollerad miljö. Drivbänken fungerar som ett växthus där växterna kan skyddas från kalla temperaturer, stark vind, regn och skadedjur. Vanligtvis består drivbänken av en ram av trä eller metall och en täckning av glas eller plast. Genom att placera växterna i drivbänken kan man förlänga odlingssäsongen och även odla växter som annars inte skulle klara av klimatet i området. Drivbänken kan också användas för att förodla plantor innan de planteras ut på friland.

Drivning
En odlingsmetod där man skapar en miljö som främjar snabb tillväxt och tidig skörd av växter, oftast grönsaker. Det kan ske genom att så frön eller sätta plantor i en miljö med högre temperatur och luftfuktighet än utomhus, exempelvis i en drivbänk eller i ett växthus. Drivning kan ge en fördel i korta växtsäsonger eller för att få en tidig skörd.

Droppbevattning
är en bevattningsteknik inom trädgårdsodling och jordbruk där vattnet droppas ut direkt vid rötterna på växterna istället för att sprejas ut över hela ytan. Detta minskar vattnets förångning och ökar effektiviteten genom att vattnet tillförs direkt där det behövs. Droppbevattning kan utföras både för hand och med hjälp av automatiska system med slangar och droppmunstycken. Det är också en miljövänligare metod då den minskar vattnets förbrukning och minskar risken för att ogräs och sjukdomar sprids genom vatten.

Dränering
Det är en viktig teknik inom odling och trädgårdsarbete för att avleda överskottsvatten från marken och förhindra vattenansamling som kan skada växterna. Dränering utförs vanligtvis genom att installera dräneringsrör eller dräneringsmaterial, som t.ex. grus eller stenar, i marken för att leda bort vattnet från rotzonen. Dränering är särskilt viktigt i områden med tung lerjord eller där marken har en hög grundvattennivå. En effektiv dränering kan förbättra markstrukturen, öka syretillförseln till rötterna och därmed främja hälsosam växttillväxt.

Dubbelblommande
Istället för att ha den vanliga, enkla blomformen med ett eller ett fåtal kronblad har dubbelblommande växter utvecklat fler kronblad genom en genetisk mutation eller genom selektiv avel. Detta kan ge en fylligare och mer kompakt blomning, men kan också göra växten mer sårbar för sjukdomar och skadedjur. Populära exempel på dubbelblommande växter inkluderar rosor, pioner och tulpaner. Kallas ibland även för "fylld" blomma.

Dvärgväxt
en term inom som används för att beskriva växter som är betydligt mindre än de normala sorter av samma art. Dessa växter är vanligtvis resultatet av selektiv avel och kan ha en mängd olika användningsområden, till exempel som prydnadsväxter eller som växter för små trädgårdar eller balkonger. Dvärgväxter kan också vara användbara för att fylla ut utrymmen i trädgårdar eller som en del av en landskapsdesign. En av fördelarna med dvärgväxter är att de är lättare att hantera och underhålla, och de kan också vara mer tåliga mot vissa miljöförhållanden, såsom vind och kyla.

➤E

Ekologisk odling
Att odla med minsta möjliga inblandning av kemisk bekämpning och konstgödning. I kommersiell odling och handel finns det olika direktiv och certifieringar för att reglera vad som är ekologisk odling.

Endemisk
Används inom biologi och botanik för att beskriva en art som är unik för ett visst område eller en viss region och inte naturligt förekommer någon annanstans i världen. Detta innebär att arten är helt beroende av det specifika ekosystemet i det området för att överleva och inte kan hittas någon annanstans.

Enkelblommande
Syftar på växter som har enkelblommor, det vill säga blommor med en enda krans med kronblad. Detta skiljer sig från dubbelblommande växter som har flera kransar av kronblad som ger blomman en mer fylld och tät utseende. Enkelblommande växter kan vara lika vackra som dubbelblommande och har ofta en mer naturlig, enkel och elegant utstrålning. Exempel på enkelblommande växter inkluderar solrosor, påskliljor, tulpaner och många andra trädgårdsväxter.

E-planta
En certifiering för framodlade växter som är testade för att klara svenska förhållanden.

Epifytisk växt
Växt som lever på andra växter utan att ta näring från dessa.

Etablering
Syftar på processen när en ny planta planteras eller sås ut i jorden och börjar växa och utvecklas. Det är en kritisk tidpunkt för plantan, eftersom den måste anpassa sig till sin nya miljö och börja ta upp näringsämnen och vatten från jorden för att överleva och växa.

Ettårig ört (se, annuell)
En växt som gror, blommar, sätter frukt och dör inom ett år.

Expansiv växt
En växt som har en förmåga att snabbt sprida sig och etablera sig på nya platser. Ofta är det invasiva arter som betraktas som expansiva växter, eftersom de kan utgöra en allvarlig hot mot den lokala biologiska mångfalden genom att tränga ut inhemska växter och djurarter. Men även vissa inhemska växter kan vara expansiva, till exempel om de har en stark spridningsförmåga genom frö eller rotutlöpare. Som trädgårds- och markägare kan det vara viktigt att vara medveten om vilka växter som kan vara expansiva för att kunna hantera dem på ett lämpligt sätt och undvika spridning till känsliga områden.
En tålig växt som snabbt sprider sig, via utlöpare, jordstammar eller ymnig självsådd.

➤ F

F1–hybrid

Är en hybrid av första generationen som skapas genom att korsa två rena linjer av växter med olika egenskaper. Den resulterande F1-hybriden är heterozygot, vilket innebär att den bär på två olika alleler för varje gen, en från varje förälder. F1-hybrider är ofta väl anpassade till att växa i specifika miljöer och har också fördelaktiga egenskaper, till exempel hög avkastning eller resistens mot sjukdomar. Nackdelen med F1-hybrider är att de inte behåller sina önskvärda egenskaper vid fortsatt avel, eftersom de efterföljande generationerna inte är lika stabila som F1-hybriden. Dvs. om man odlar från frön man skördat från en F1-hybrid är det inte troligt att man får samma planta, resultatet kan bli mycket skiftande

Familjeträd
Ett päron- eller äppelträd träd med flera olika sorter av samma frukt, inympade på en grundstam.

Fertil
Fruktsam – förmåga att föröka sig sexuellt.

Fibrös rot
En typ av rotsystem som består av många små rötter som sprider sig i olika riktningar och tränger djupt ner i jorden. Denna typ av rotsystem finns vanligtvis hos gräs och andra småväxta växter, och det hjälper dem att absorbera vatten och näringsämnen effektivt från marken.

Fjolårsskott
är skott på en växt som växte under föregående års säsong och nu förvedats. Dessa skott kan ibland användas som sticklingar för att föröka växten.

Fosfor
Det är en av de viktigaste näringsämnena för växter inom hortikultur. Det spelar en viktig roll i växtens energiomsättning, celldelning och utveckling av rötter och blommor. Fosforbrist kan orsaka en mängd problem för växter, inklusive minskad tillväxt, missbildade blad och blommor, och en minskad förmåga att bekämpa sjukdomar.

Formklippt
Ibland används den eng. synonymen "topiary" om formklippning. är en trädgårdsdesignstil där buskar och träd formas genom beskärning för att skapa geometriska eller organiska former. Formklippta växter används ofta i formella trädgårdar och kan ta år att skapa och underhålla. Beskärningstekniker som toppning, klippning och nypning används för att forma växtens tillväxt och för att behålla dess form. Formklippning kan också användas för att skapa häckar, skiljeväggar och skulpturala effekter i trädgården.

Frilandsodling, att odla utomhus direkt i marken utan extra tillskott av värme, till skillnad från att direktså i kruka eller förodla i krukor inomhus eller utomhus.

Frosttålig
Är en växt som kan tåla frost och kalla temperaturer utan att skadas eller dö. Frosttålighet är en viktig egenskap hos många växter som odlas i områden med kallt klimat eller som utsätts för frost under vintermånaderna. Det finns många olika strategier som växter använder för att överleva frost, såsom att producera antifrostproteiner, öka sockerhalten i cellerna för att förhindra iskristallbildning, och minska vattenhalten i vävnaderna för att undvika skador. Vissa växter är mer frosttåliga än andra och kan överleva temperaturer på många minusgrader Celsius.

Fruktförband (se Sammansatt frukt)

Fruktkropp
Det man ser av en svamp ovan jord.

Fruktved
Grenar med mogna blomknoppar och skott, fruktved ska inte skäras bort vid beskärning.

Frö
Ett frö består av ett embryo som är början till en ny planta. Som skydd för embryot finns ett fröskal.

Fröbomb
En ihopsatt frökula som innehåller en god start för att etableras, när bomben kastas iväg. Även kallad ”seed bomb” eller ”green grenade”, är en metod för att sprida fröer genom att packa in dem i en blandning av lera, kompost och frön och sedan kasta eller placera dem på platser som behöver mer växtlighet, som till exempel trädgårdar, parker, skogar och andra områden med bristande växtlighet. När det regnar eller vattnas bryts leran ner och fröerna kan gro och bli till nya växter. Fröbomber används ofta som ett enkelt och roligt sätt att öka den biologiska mångfalden och skapa grönska i stadsmiljöer. Då oftast i samband med "gerillaodling".

Frökapsel
En frukt med torr fruktvägg som innehåller många frön dvs. en struktur som finns på vissa växter och som innehåller fröna. Frökapslar kan ha olika former, storlekar och färger beroende på växtart. När frökapseln är mogen öppnas den ofta på ett speciellt sätt för att sprida fröna på olika sätt, till exempel genom vind, vatten eller genom att fastna på djur eller människor. Frökapslar är vanliga på exempelvis krasse, vallmo och lupiner.

Fröogräs
Är en beteckning för oönskade växter som sprider sig genom frön och blir till ogräs. Dessa växter kan vara svåra att bli av med eftersom de lätt sprider sig via frön som kan överleva under lång tid i jorden. Exempel på vanliga fröogräs inkluderar maskrosor, kirskål och kvickrot. Främst ettåriga ogräs som lätt självsår sig med frö.

Fröskal
är det yttre skyddande lagret som omger ett frö. Det kan vara hårt och skyddande för att skydda fröet mot skador och uttorkning. När ett frö är redo att gro, bryts fröskalens yttre lager vanligtvis ned för att möjliggöra grodd och tillväxt. Vissa fröskal kan dock vara mycket tuffa och kräva särskilda metoder för att brytas ned, som stratifiering (exponering för kyla eller fukt) eller blötläggning.

Fröställning
En term som avser en struktur som bildas av växter när de går i blom och producera frön. En fröställning kan ha olika utseende beroende på vilken växt det är, men det är vanligtvis en upprätt struktur som innehåller många blommor eller frukter. Ställningarna kan vara enkla eller sammansatta och kan ha olika former som klasar, ax eller kottar. De kan vara mycket viktiga för spridningen av frön och är ofta mycket dekorativa, vilket gör dem populära i trädgårdsodling.

Frösådd
Att plantera frön direkt i jord eller i krukor för att odla nya plantor. Det är ett enkelt och billigt sätt att få många plantor på en gång, och är vanligt förekommande vid odling av grönsaker, blommor och örter. Vid frösådd är det viktigt att välja rätt tidpunkt och djup för sådd, samt att hålla jorden fuktig och skydda plantorna mot frost och skadedjur.

Fuktighetshållande jord
Humusrik jord som torv och kompostjord. Lera i jorden håller också kvar fukt.

Fullgödsel
Gödsel som förutom kväve, fosfor och kalium innehåller magnesium och t ex järn, bor, m fl mineralämnen.

Fylldblommig
Flera kransar med kronblad – fyllda blommor.

Fyllnadsmaterial
Ett är ett material som används för att fylla upp utrymmen i marken eller andra områden för att uppnå önskad nivå eller lutning. Inom trädgårdsodling kan fyllnadsmaterial användas för att skapa en jämn yta i trädgårdsbäddar eller för att skapa upphöjda planteringar. Vanliga fyllnadsmaterial inkluderar sand, grus, stenmjöl och kompost. Valet av fyllnadsmaterial beror på syftet med användningen och de specifika kraven på jordens struktur och dränering.

Förgro
För att knölväxter och rotfrukter ska blomma tidigare och ge tidigare skörd så får de ligga varmt och ljust för att få knubbiga och saftspända groddar innan de sätts ut på friland.

Förkultivera (förodla)
Frösådda plantor drivs fram inomhus eller i ett växthus under våren för att sedan planteras ut. När värmen kommer har du små plantor att sätta ut för tidigare blomning än den vi får vid sådd direkt utomhus

Förädling
En teknik som används inom hortikultur för att förbättra växters egenskaper genom att korsa olika sorter eller arter. Syftet med förädling kan vara att få fram växter med ökad skörd, bättre smak, större blommor eller bättre motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Förädling kan ske genom naturlig korsning eller genom artificiell pollinering, där pollineringen sker genom mänsklig intervention. Förädling kan ta många år och kräver ofta noggrann observation och tester för att säkerställa att de nya egenskaperna är stabila och önskade.

Förädlingsställe
Stället där man ympar in (okulera) en ”ädelsort” på en grundstam.

Förökning
En metod för att skapa fler exemplar av en växt genom att använda delar av moderplantan, som till exempel blad, stjälkar eller rötter. Det finns olika tekniker för förökning, såsom sticklingar, ympning, avläggning och växtförökning i laboratorium. Syftet med förökning är att säkerställa att plantan behåller dess unika egenskaper, eller för att skapa nya sorter med önskvärda egenskaper som resistens mot sjukdomar, större blommor eller frukter, eller andra önskvärda egenskaper.

➤ G

Galläpplen
Missbildningar som ser ut som bulnader, som kan ses på ekblad. De orsakas av gallstekelns larver.

Geofyt
Är en växt som har sin övervintringsorgan (till exempel lök, knöl eller rotstam) under jorden. Geofyter är anpassade för att klara av kalla och torra perioder genom att dra sig tillbaka under jorden och sedan blomma och växa igen när det blir gynnsamma förhållanden. Exempel på geofyter är påsklilja, krokus och tulpan.

Gerillaodling (Guerilla Gardening)
En odlingsrörelse för urbana miljöer, en aktivitet där människor odlar växter i offentliga utrymmen utan tillstånd eller ägarnas samtycke. Det kan vara allt från att plantera blommor i ett övergivet vägkors eller grönsaker på en gräsmatta bredvid en parkerad bil. En slags växtbaserad civil olydnad som syftar till att sprida grönska och öka medvetenheten om urbaniseringens inverkan på vår omgivning.

Germinera
är processen där ett frö börjar gro och utveckla en ny planta. Detta sker vanligtvis genom att placera fröet i fuktig jord eller ett annat lämpligt växtmedium, där det får tillräckligt med vatten och syre för att börja spira. När fröet har grott och en liten planta har börjat växa kan den sedan transplanteras till en större kruka eller direkt ut i trädgården.

Glyfosat
Är aktiva substanser i världens vanligaste växtbekämpningsmedel i våra trädgårdar för ogräsbekämpning. är en vanligt förekommande herbicid, det vill säga ett kemiskt bekämpningsmedel som används för att döda ogräs. Det är ett brett verkande medel som hämmar växtens förmåga att producera ett viktigt enzym som behövs för tillväxt. Glyfosat används vanligtvis genom att sprutas på ogräset, och det kan ha en negativ inverkan på andra växter och djur om det inte används på rätt sätt. Användning av glyfosat är föremål för debatt på grund av dess potentiella negativa miljö- och hälsopåverkan.  Nya studier har visat att glyfosater inte är så ofarliga som man tidigare hävdat, utan även små mängder orsakar skador på vattenlevande organismer.

GMO
(genetiskt modifierade organismer). Organismer där man på ett målinriktat sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha. Det innebär att man har förändrat en organisms DNA på ett sätt som inte naturligt sker genom fortplantning eller rekombination. Syftet med GMO är att åstadkomma egenskaper som inte finns i organismen naturligt, exempelvis ökad resistens mot sjukdomar eller skadedjur, högre näringsinnehåll eller längre hållbarhet. GMO är kontroversiellt och debatterat, då det finns farhågor kring säkerheten, miljöpåverkan och etiska aspekter av att förändra organismer på detta sätt.  Benämningen GMO avser oftast växter och där man strävar efter att göra dem resistenta mot skadeinsekter och bekämpningsmedel som t ex innehåller glyfosater.

Gnagare
är ett vanligt problem i trädgårdsodling, särskilt när det gäller grönsaker och fruktträd. De kan orsaka skador på rötter, stjälkar, blad och frukter, vilket kan leda till att växterna dör eller producerar dålig skörd. Några av de vanligaste gnagarna i odling är möss, råttor och sorkar.

Gro
Är processen där en frö börjar utveckla en ny växt. Detta sker när fröet utsätts för rätt förhållanden, inklusive lämplig temperatur, fuktighet och syre. Under groprocessen börjar fröet att absorbera vatten och näringsämnen från omgivningen, och dess kärna börjar producera en skott och en rot. När skottet når ytan, börjar växten att fotosyntisera och växa. Att gro är en viktig del av odlingen, eftersom det är starten på en ny växtlivscykel.
När ett frö gror utvecklas först rotanlaget och något senare stamanlaget och de första bladen.

Grodd
Det är den tidiga utvecklingsfasen av en växt efter att fröet har börjat gro.. Groddar uppstår när ett frö hamnar i en gynnsam omgivning, ofta innebär det tillgång till vatten och värme.

Gropodling
man gräver en grop i marken eller i en odlingslåda och fyller den med jord och gödsel. Sedan planterar man växterna i gropen och täcker dem med jord. Fördelen med gropodling är att man kan odla på platser med dålig jordmån och att det är lätt att hålla jorden fuktig. Det är också en effektiv metod för att spara vatten eftersom vattnet stannar kvar i gropen istället för att rinna bort. Gropodling är vanligt förekommande i bland annat grönsaksodling och trädgårdsodling. En cirka 60 gånger 60 centimeter stor grop fylls med hälften kompostmylla och hälften vanlig jord. Det blir en näringsrik och fin jord som man sätter växter tätt i, eftersom rötterna får stort djup att växa på. Ett ytteffektivtsätt att odla.

Groningstemperatur
Är den optimala temperaturen vid vilken frön gro och gror. Varje växtart har en specifik optimal groningstemperatur som kan variera från art till art. Generellt sätt är groningstemperaturen för de flesta grönsaker och blommor mellan 20-25°C, medan frön från vissa växter som exempelvis kallväxter kan gro vid lägre temperaturer, medan frön från varmväxter kan kräva högre temperaturer för att gro. Det är viktigt att känna till groningstemperaturen för de frön du vill odla, för att få bästa möjliga grobarhet och skörd.

Grundstam
Är den nedre delen av en växt som används som bas för ympning eller förädling. Den består av roten och en del av stammen, och har vanligtvis en stark och tålig rotstruktur. Grundstammen är viktig eftersom den påverkar växtens storlek, form och motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Ofta används grundstammar som är speciellt anpassade för att klara av olika jordtyper och klimat, eller för att ge växten särskilda egenskaper som exempelvis ökad fruktsättning eller ökad frosttålighet. Exempelvis en ros som inte är rotäkta består av grundstam med rötter och en rossort som okulerats/ympats på grundstammen.

Guttation
är en process som sker hos växter där överflödigt vatten utsöndras som små droppar från bladens spetsar eller kanter. Detta sker när marken är fuktig och luftfuktigheten hög, och växten inte behöver transpirera lika mycket för att upprätthålla vattenbalansen. Guttation droppar innehåller oftast mycket höga koncentrationer av mineraler och andra ämnen som är lösta i växtsaften, vilket gör dem intressanta för forskning och studier av växternas hälsa och näringsbehov.

Gröngödsling
Är en odlingsmetod där man planterar grödor som är speciellt utvalda för att förbättra jordens hälsa och struktur. Istället för att låta jorden ligga i vila mellan odlingssäsongerna så odlar man en gröda som man sedan plöjer ner i jorden för att förbättra dess näringsinnehåll. Gröngödsling hjälper även till att minska erosion och öka vattenretentionen i jorden. Exempel på gröngödslingsväxter är klöver, råg och vallmo. Men man kan också låta jorden gå i "vall"
mellan näringskrävande grödor Då odlar man gröngödslingsväxter för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten samt tillföra växtnäring. Vanliga växter som används för att hämta kväve från luften och fixera det i jorden är lupiner, honungsört och blodklöver.

Guldvatten
Mänskligt urin som utspädd med vatten blir ett mycket näringsrikt gödsel.

Gödning
Är ett sätt att tillföra näringsämnen till växter för att främja deras tillväxt och hälsa. Gödningsämnen kan tillföras på olika sätt, exempelvis genom naturliga källor som kompost, stallgödsel eller mineralgödsel. Det är viktigt att använda rätt typ av gödsel för rätt växt och i rätt mängd för att undvika övergödning och miljöproblem. Den kan också vara organisk eller syntetisk beroende på källan till näringsämnena.

➤ H

Hacka
Att hacka är ett trädgårdsarbete där man använder en hacka eller liknande verktyg för att bryta upp jorden och göra den lösare. Genom att hacka kan man bättre förbereda jorden för sådd eller plantering och det kan också hjälpa till att kontrollera ogräs. Det är viktigt att hacka på rätt djup och inte för ofta så att man inte skadar rötterna på växterna.

Hampa
Även kallad industrihampa, används ofta som en gröngödslingsväxt i odling. Hampa har en kraftfull rotstruktur som kan förbättra jordstrukturen genom att öka jordens luftighet och dräneringsförmåga. Dessutom är hampa en mycket näringsrik gröda som kan bidra med stora mängder kväve, fosfor och kalium till jorden när den bryts ner. Förutom gröngödsling kan hampa också användas som en fiber- och oljeproducerande gröda.

Hamla
Att vid upprepade tillfällen kapa toppar och grenar på lövträd. Skånska pilar är ett exempel på flerårigt hamlade träd.

Hanblomma
Blomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.

Hjärtblad
Hjärtblad är de första blad som en fröplanta utvecklar när du sår ett frö. De har till uppgift att lagra näring och förse grodden med den ända tills det har vuxit upp en liten växt, med rötter och blad, som kan försörja sig själv. När fröet gror utvecklas först en rot och sedan hjärtbla­den. Enhjärtbladiga växter är t ex gräs och liljor. De flesta växter är Tvåhjärtbladiga. Barrväxter har flera hjärtblad som sitter i en krans. När plantan börjar utveckla sina riktiga blad skrumpnar hjärtbladen bort och försvinner.

Honblomma
Blomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.

Hortikultur
Det är vetenskapen om odling av trädgårdsväxter, grönsaker, frukter, prydnadsväxter och andra växter. Det omfattar allt från planering och skötsel av trädgårdar till produktion av grödor på storskaliga jordbruksföretag. Hortikultur innefattar även studier av botanik, markvetenskap, ekologi, växtförädling, växtsjukdomar och skadedjur, samt användningen av teknik och maskiner för att öka produktiviteten och kvaliteten på odlingarna. Denna vetenskap kan också ha en estetisk aspekt, då det handlar om att skapa vackra trädgårdar och parker som ger glädje och avkoppling för människor.

Humus
Organisk substans som bildas när döda växter och djur bryts ner under lång tid. Humus är en jordmån.

Hybrid
En individ som är resultatet av en biologisk process av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika.

Hyfer
Svamptrådar som bildar ett rikt förgrenat nätverk, så kallat mycel.

Hydroponisk odling
Odlingsmetod där växter odlas i en näringslösning istället för i jord. Denna metod gör det möjligt att odla växter inomhus eller i områden där marken är för dålig för traditionell odling. Växterna får allt de behöver genom näringslösningen, och det är vanligt att man även tillsätter syre till vattnet för att förbättra tillväxten. Hydroponisk odling kan vara ett miljövänligt alternativ till traditionell jordbruk eftersom det minskar behovet av vatten och bekämpningsmedel.

Hållbarhet
Handlar om att bedriva en verksamhet som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Det handlar om att odla på ett sätt som tar hänsyn till naturen och dess ekosystem samtidigt som man skapar en god skörd och en trädgård som är trivsam och hälsosam att vistas i. För att uppnå hållbarhet i odlingen är det viktigt att arbeta med bland annat ekologiska odlingsmetoder, återvinning av material och resurser, samt att använda naturliga gödningsmedel och bekämpningsmedel istället för kemikalier. Genom att odla på ett hållbart sätt kan man bidra till att bevara vår planet för framtida generationer.

Härdighet
Betecknar den klimatzon en trädgårdsväxt tål att odlas i på friland. Syftar vanligtvis på en växts förmåga att överleva i olika klimatzoner och temperaturförhållanden. Härdighet kan variera beroende på faktorer som växtens art, ursprung, förädlingsgrad och odlingsmetod. För att odla växter som är härdiga för ett specifikt klimat eller område är det viktigt att välja rätt växter och använda lämpliga odlingstekniker. Det kan också vara en god idé att överväga olika strategier för att skydda växter mot extrema temperaturförhållanden, till exempel genom att täcka dem med marktäckning eller använda växthus.

Häxring
Svampens fruktkroppar växer i en ring, t ex i gräsmattan. Häxringar är en vanlig syn i gräsmattor och består av en cirkelformig bildning av hattsvampar. Det finns omkring 25 olika arter som kan växa på detta sätt. De vanligaste är nejlikbroskskivlingen, musseroner, jättetrattskivling och champinjoner.

En häxring består av tre zoner. Den yttersta zonen är mörk och frodig eftersom kvävehalten ökar, vilket gör gräset tätare och mer näringstätt. Den mellersta zonen är död och torr eftersom de fina svamprottrådarna har anhopats och torkat ut marken. Den innersta zonen består ofta av ogräs som har stimulerats av det extra kvävet som bildats vid mycelets nedbrytning.

Häxringar är svåra att bli av med eftersom de går på djupet och kan sträcka sig ner till en meters djup. De kan spridas upp till 15-50 cm per år.

Högtrycksspruta
Är en trädgårdsutrustning som används för att spruta vatten eller bekämpningsmedel på växter, trädgårdsmöbler eller andra ytor. Den fungerar genom att använda högt tryck för att spruta ut vatten eller lösning från en tank genom en slang och ett spolrör.

Hönsgödsel
Gödseln är rik på näringsämnen som kväve, fosfor och kalium samt organiskt material som förbättrar jordstrukturen och främjar mikroorganismernas tillväxt i marken. Hönsgödsel kan användas som en naturlig gödsel i trädgårdar och jordbruk för att öka växttillväxten och förbättra jordhälsan. Det kan också användas för att göra gödsel-te, en växtbaserad gödsel som är rik på nyttiga mikroorganismer.

➤ I, J

JAS
Sommarbeskärningsperioden under juli, augusti och september. I de sydligaste zonerna lägger man även till oktober i beskärningsperioden och nämner då "JASO".

Jordart
Jordens sammansättning av sönderdelat berg. Kan indelas i kornstorlek och klasser. Exempel på jordarter är lera, morän, sand m fl.

Jord
Jord är den översta delen av marken där växter växer. Den består av en blandning av mineraler, organiskt material, vatten, luft och mikroorganismer. Jordens egenskaper varierar beroende på vilka mineraler som finns där, mängden organiskt material och pH-nivån. En hälsosam jord är avgörande för att växterna ska få tillräckligt med näring och vatten för att växa och utvecklas på bästa sätt.

Jorden reder sig
Betydelsen är att jorden har blivit brukbar, alltså odlingsbar efter vintern. Det är ett samlat begrepp för när tjälen gått ur marken på våren. Jorden ska ha börjat bli varm och torkat upp så att den inte klibbar fast vid spaden när man gräver, den reder sig vid ungefär 5 till 8 grader. Det är bra att känna med handen: ta upp en klump jord och krama den. Faller den lätt sönder så har de rett sig.

Jordbearbetning
En viktig del av odlingen som innebär att man mekaniskt bearbetar jorden för att förbättra dess struktur och göra den mer lämplig för växtodling. Detta kan innebära att man använder redskap som hacka, spade, harv eller plöjning för att vända och luckra upp jorden. Jordbearbetning kan också inkludera tillsats av gödsel eller andra förbättringsmedel för att förbättra jordens näringstillstånd. Det är viktigt att inte överbearbeta jorden eftersom detta kan skada dess struktur och förstöra det biologiska livet i marken.

Jordblandning
när man blandar olika sorters jord och material för att skapa en jordblandning som är anpassad för specifika växter eller odlingar. En jordblandning kan innehålla olika sorters jord, såsom torv, sand och lera, samt organiskt material som kompost och gödsel. Genom att blanda jorden på ett strategiskt sätt kan man skapa en jord som har rätt pH-värde, näringsinnehåll och dränering för de växter man vill odla. Det är vanligt att använda jordblandning när man ska plantera i krukor, växthus eller när man ska skapa en ny odlingsbädd i trädgården.

Jordförbättring
Jordförbättring är en process för att förbättra kvaliteten på jorden så att den kan stödja frisk tillväxt av växter. Genom att tillsätta organiskt material, som kompost eller hönsgödsel, kan man öka jordens näring och förbättra dess struktur och dränering. Man kan också justera jordens pH-värde genom att tillsätta kalk eller svavel beroende på vilken typ av växter som ska odlas. Jordförbättring är viktigt för att säkerställa en hög skörd och en hälsosam trädgård.

Jordkvalitet
Hänvisar till jordens förmåga att stödja växttillväxt. En hög jordkvalitet innebär att jorden innehåller tillräckligt med näringsämnen, vatten och luft för att stödja en hälsosam växttillväxt. Sådant som påverkar jordkvaliteten inkluderar jordtyp, pH-nivå, näringsämnen, markstruktur, vattenhållande kapacitet och närvaro av skadliga föroreningar. Att förbättra jordkvaliteten är en viktig uppgift inom odling för att säkerställa att växterna får de nödvändiga näringsämnena och för att förhindra jorderosion och andra problem som kan skada grödorna.

Jordluftning
En process där man ökar mängden syre som når rötterna i jorden. Detta kan göras på olika sätt, till exempel genom att använda en jordluftare som mekaniskt bryter upp jorden och skapar utrymme för luft att tränga ner, eller genom att använda organiskt material som kompost eller mulch för att förbättra jordstrukturen och öka syreupptaget. Jordluftning är viktigt eftersom det hjälper till att främja hälsosam tillväxt för växterna och förhindra jordtäthet och översvämningar.

Jordmån
Är den översta delen av jordskorpan som består av mineraler, organiskt material, luft och vatten. Jordmånen bildas av vittring av bergarter och kan variera i sammansättning och egenskaper beroende på geografisk plats, klimat och topografi. Det finns olika typer av jordmån, som sandjord, lerjord, lerblandad sandjord, är mull, humus, matjord, alv m fl.och torvjord. En lämplig jordmån är avgörande för en hälsosam växttillväxt och produktiv odling.

Jordslå
Man täcker växternas rötter med jord i väntan på snar plantering på rätt plats.

Jordtemperatur
Är temperaturen på markytan och den övre delen av jorden. Jordtemperatur påverkar växters tillväxt och utveckling, så det är fördelaktigt att övervaka jordtemperaturen när man odlar. De flesta växter växer bäst vid en jordtemperatur mellan 15-25°C, men vissa växter föredrar svalare eller varmare jord. Jordtemperatur påverkas av många faktorer, inklusive väderförhållanden, tid på dygnet och årstid. Genom att övervaka och justera jordtemperaturen kan man optimera förutsättningarna för att få en bra skörd.

Jordtrötthet
Hänvisar till en situation där jorden blir utarmad på näringsämnen som växterna behöver för att växa. Detta kan hända när samma typ av grönsaker eller plantor odlas på samma plats år efter år, eftersom de tar upp samma näringsämnen ur jorden varje gång. Jordtrötthet kan också orsakas av sjukdomar och skadedjur som sprids från år till år i jorden. För att undvika jordtrötthet rekommenderas det att variera grödorna, använda gröngödsling och lägga till organiskt material i jorden för att öka dess näring.

➤ K

Kalkhaltig jord
Jord som är rik på kalk och har ett högt pH-värde, över 7,0 (basisk).

Kallbänk
Är en låda eller ett bänkliknande strukturer där man odlar växter och grönsaker. Den är designad för att hålla värmen och ger skydd mot kyla och vind. Kallbänken används främst för att förlänga säsongen för odling av grönsaker och andra växter. Den fungerar genom att absorbera värme från solen, vilket håller växterna varma på natten. Det är ett populärt verktyg bland trädgårdsmästare och odlare som vill få ut mer av sin odling. Den har ­öppen botten mot marken och ett transparent lock av glas eller plast.

Kalium
Är en av de viktigaste mineralerna för växters tillväxt och hälsa. Det är en makronäringsväxt som hjälper till att reglera vattenbalansen i växterna, ökar motståndskraften mot sjukdomar och bidrar till att förbättra kvaliteten och smaken på frukter och grönsaker. Kalium finns vanligtvis i jorden, men kan också tillsättas genom gödselmedel för att förbättra växternas tillväxt och hälsa.

Kiselgur
En pulverformad produkt som består av kiselalger, en typ av mikroskopiska alger med kiselskal. Det används ofta som ett naturligt bekämpningsmedel i trädgårdsodling eftersom det kan döda skadedjur som bladlöss, trips och kvalster genom att skada deras yttersta lager. Kiselgur har också vissa fördelar för växter, eftersom det kan öka deras motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur genom att stärka deras cellväggar.

Klack
Kan avse olika saker beroende på sammanhanget.

1) En vanlig betydelse är den del av en spade, yxa eller annat verktyg som används för att slå till eller hacka i marken.

2) En annan betydelse av klack inom odling är att beskära växter, där man avlägsnar en del av stammen eller grenen genom att klippa av den med en sekatör eller annat lämpligt verktyg Ibland resultatet bli bättre om man drar av sticklingen istället för att klippa med sekatör. Då kan man få med sig en "klack", som är en flik av barken.

Klimatzon
Sverige är indelat i åtta klimatzoner. De indikerar var olika vedartade växter kan odlas. (Perenner har egna odlingszoner.)

Klon
En klon är en exakt genetisk kopia av en annan organism. Inom odling används ofta kloner för att säkerställa att en specifik egenskap hos en växt eller frukt bevaras från generation till generation. Detta uppnås genom att ta en stam eller ett skott från en moderplanta och plantera det för att producera en ny planta med samma egenskaper som moderväxten. Kloning kan vara en användbar teknik för att producera stora mängder av en viss växtsort eller för att rädda hotade växtarter från utrotning.

Klorofyll
Det ämne som ger växter deras gröna färg, samt spelar en avgörande roll i fotosyntesen (processen när koldioxid, vatten och ljusenergi omvandlas till kolhydrater och syrgas).

Kloros (se Chlorosis)

Knopp
Ett outvecklat bladskott kallas knopp, sidoknopp sitter i bladvecket och toppknopp sitter på skottspetsen.

Knöl
Förtjockad underjordisk del av stam med upplagrad näring hos t ex anemon och dahlia, som båda räknas till knölväxter.

Koldioxid
En gas som är avgörande för livet på jorden. Det är en naturlig del av atmosfären och är viktigt för växternas fotosyntes, där de tar in koldioxid och omvandlar den till syre och kolhydrater. I odling kan koldioxid tillsättas i kontrollerade mängder för att öka tillväxten och skörden av växter. Detta kallas ofta för "CO2-gödsling". Koldioxid är också en av de viktigaste växthusgaserna och dess ökade koncentration i atmosfären bidrar till klimatförändringarna.

Kompostering
Att varva växtmaterial i en kompost som bryts ner och blir till näringsrik jord. Det finns olika sorters komposten exempelvis köskskomposter, öppna eller slutna.

Konstgjort ljus (se artificiellt ljus)

Konstgödsel
En typ av gödsel som framställs industriellt av mineraler och innehåller näringsämnen som kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), så kallade makronäringsämnen. Konstgödsel är ett resultat av det industriella jordbruket och introducerades på 1800-talet som en effektivare lösning på näringsbrist i jorden. Då naturliga gödselmedel, såsom kompost och stallgödsel, kan vara begränsade i mängd och ha varierande sammansättning, har konstgödsel kommit att användas allt mer frekvent i jordbruket. Detta har dock även lett till miljöproblem då överanvändning av konstgödsel kan leda till övergödning av mark och vatten

Korspollinering
är processen där pollen från en blomma befruktar en annan blomma av en annan individ av samma art. Detta sker vanligtvis när pollinerare som bin, fjärilar eller fåglar transporterar pollen från en blomma till en annan. Korspollinering är viktig eftersom det leder till ökad genetisk variation inom en art, vilket kan leda till starkare och mer anpassningsbara avkommor. Det är också avgörande för att upprätthålla genetisk mångfald inom en art och för att undvika inavel.

Kretslopp
Inom odling och trädgård kan kretsloppstänkande tillämpas på flera sätt, till exempel genom att använda organiskt material som gödsel och kompost, återanvända gräsklipp som täckmaterial eller att samla regnvatten för bevattning.

Ett annat exempel på kretslopp inom trädgård och odling är att odla grönsaker och fruktträd, vars restprodukter (som blad och grenar) kan användas som material för att skapa kompost och därmed återanvändas som näring till nya växter. Detta minimerar avfallet och bidrar till att skapa en mer hållbar odling. Genom att tänka i termer av kretslopp kan man skapa en mer hållbar trädgård och odling, samtidigt som man minskar sitt ekologiska fotavtryck och bidrar till en mer hållbar framtid.

Krukodlad
En krukodlad växt ska ha odlats, vuxit till sig och utvecklat nya rötter i krukan hos tex plantskolan.

Kumarin
Giftigt, väldoftande ämne som finns i många växter.

Kväve

Kvävefixerande
På ärtväxternas rötter sitter bulor med bakterier som binder (fixerar) luftens kväve, som växten tillgodogör sig.

➤ L

Lecakulor
små lerkulor som används i trädgårds- och anläggningsarbeten för att förbättra dräneringen och luftigheten i jorden. De är lätta och porösa, vilket gör att vatten lättare kan tränga igenom jorden och att luft kan cirkulera runt växternas rötter. De är också ett miljövänligt alternativ till exempelvis grus och sten, eftersom de inte innehåller några farliga ämnen och är helt naturliga.

Lera
En jordart med dominerande inne­håll av mineralkorn som är mindre än 0,002 mm.

Lerjord
Jord med inslag av lera.

Levande mikroorganismer
är mikroskopiska organismer som finns naturligt i jorden och som kan hjälpa till att förbättra växters hälsa och tillväxt. Dessa organismer inkluderar bakterier, svampar och alger som alla spelar viktiga roller i markens ekosystem.

Kan bidra till att öka jordens bördighet genom att bryta ner organiskt material och omvandla det till näringsämnen som växterna kan ta upp. De kan också hjälpa till att minska markens försurning och öka dess förmåga att hålla på vatten.

Ljus
Växter behöver ljus för att utföra fotosyntes och producera sin näring. Ljuset påverkar även växters form, färg och blomning. Ljus kan delas upp i olika våglängder och intensit som påverkar växternas tillväxt på olika sätt. Vissa växter trivs bättre i skugga medan andra kräver mycket ljus för att växa optimalt. Inom odling kan man använda sig av olika ljuskällor, såsom LED-lampor eller lysrör, för att ge växterna det ljus de behöver för att trivas och växa.

Lignos
Lignos är ett biologiskt nedbrytbart ämne som finns naturligt i växter och träd. En växt som bildar ved (lignin) i stjälkar och stammar och inte vissnar ner efter tillväxtperioden. Träd och buskar är lignoser.

Limring
En remsa preparerad med lim, som på hösten sätts runt stammen på fruktträd för att hindra frostfjärilen att klättra upp i trädet och lägga sina ägg.

Ljusskuggning
En teknik som används för att minska intensiteten av solljus som når växterna under varma och soliga dagar. Det kan vara särskilt användbart för växter som inte tål för mycket direkt solljus eller för att undvika överhettning i växthus eller odlingsbäddar. Ljusskuggning kan utföras genom att använda skuggnät, täckmaterial eller skuggande målning på glas eller plastpaneler som täcker växthusets tak eller sidor. På så sätt kan man kontrollera hur mycket solljus som når växterna och skapa mer lämpliga förhållanden för deras tillväxt.

Ljusgroende
Ljusgroende, eller fotolys, är processen genom vilken en växt börjar gro från ett frö när det utsätts för ljus, frön täcks inte alls med jord när du sår. De gror i ljus, det ska stå på fröpåsen till varje enskild sort om fröerna är ljus- eller mörkergroende.

Lucker jord.
Väl genomsläpplig, porös och grynig jord.

Luckra.
Att bearbeta jorden så att den blir porös och väl genomsläpplig, syftet med att luckra jorden är att förbättra jordstrukturen och därmed öka luft- och vattenflödet i marken, vilket underlättar för växternas rötter att växa och ta upp näring. Det kan även minska risken för jordpackning och erosion.

Luftpump
Används ofta i samband med hydroponisk odling och akvarier. Den pumpar luft in i vattnet eller näringslösningen för att öka syrehalten och därmed främja hälsosam tillväxt hos växter eller fiskar.

Luka.
Rensa ogräs. 

Lätt jord
Jord som mest består av sand och grus. Lätta jordar är väldränerade och torkar upp snabbt.

Lök
En tjock förkortad stamdel, varifrån näringslagrande blad, lökfjäll, växer ut i lager.

Lökblommor
De blommor som växer från lökväxter som till exempel tulpaner, narcisser och hyacinter. De flesta lökblommor växer från höstplanterade lökar, som sätts i marken på hösten och blommar sedan på våren eller försommaren. Lökblommor är populära både för sina vackra färger och former, samt för sin lättskötthet. Efter att blommorna har vissnat kan lökarna grävas upp och sparas till nästa år, eller så kan man köpa nya lökar varje säsong.

➤ M

Mager jord
En jord som är näringsfattig, t ex torv-, sand-, och grusjordar.

Magnesium
I växter är magnesium nödvändigt för att producera klorofyll och utföra fotosyntes.

Makadam
En sorterad stenkrossprodukt med fraktioner mellan 2-65 mm. Grövre makadam används som dränerande och stabiliserande lager under gångar, medan den finare makadamen kan användas som ytmaterial på gångar.

Manganbrist
Är en viktig mikronäringsämne som växterna behöver för att bilda klorofyll och för att skydda cellerna från skador. När växterna inte får tillräckligt med mangan kan det leda till att bladen blir gula eller bruna och att tillväxten hämmas. Manganbrist kan orsakas av flera faktorer, inklusive för högt pH-värde i jorden, övervattning, för höga halter av andra mineraler eller för låga halter av mangan i jorden. Manganbrist kan åtgärdas genom att tillsätta mangan till jorden i form av gödsel eller genom att justera pH-värdet och vattningen.

Marktäckare
1) Det är material som används för att täcka den bara jorden i odlingen för att främst hindra rotogräs, det kan vara allt ifrån markväv i plast, till naturligt material som barkmull.

2) Att använda levande växtmaterial för att hindra ogräs i rabatter där det finns bar mark. Låga perenner med tätt bladverk, som snabbt sprider sig åt sidorna omnämns som marktäckare. Det finns även buskar som används som marktäckare.

Marktäckväv
Väv som släpper igenom vatten och luft, men inget ljus.

Matjord
En jordmån och den odlade jordens övre mörka skikt på 5-25 cm djup. Matjord är rik på organiskt material och näringsämnen och är därför mycket lämplig för odling (mullrik) och näringsrik. För att bibehålla en god matjord är det viktigt att regelbundet tillsätta organiskt material, som kompost eller gödsel.

Metallhalogenidlampor
De ger en hög intensitet av ljus och kan användas för att belysa växter under växtsäsongen, eller för att ge extra ljus under vintermånaderna när naturligt solljus är begränsat. Metallhalogenidlampor är kända för att ge en hög lumen per watt-effektivitet, vilket innebär att de kan ge en hög ljusstyrka samtidigt som de förbrukar mindre energi än traditionella glödlampor. De används ofta i kombination med reflektorer för att rikta ljuset direkt på växterna och maximera effektiviteten.

Miljövänlig
Betyder att något är bra för miljön, det vill säga att det inte orsakar skada på naturen och att det är hållbart för framtiden. När det gäller odling kan en miljövänlig metod till exempel vara att använda naturliga gödselmedel som kompost eller att odla utan kemiska bekämpningsmedel för att minska risken för negativ påverkan på miljön

Mikroorganismer och mikroliv
Det är organismer som är synliga bara i mikroskop, dessa organis­mer spelar en stor roll i nedbrytningen av organiskt materi­al.

Mineralämnen
Är grundläggande näringsämnen som växter behöver för att växa och utvecklas. De vanligaste mineralämnena som växter behöver är kväve (N), fosfor (P), kalium (K), kalcium (Ca), magnesium (Mg) och svavel (S), men det finns också en rad andra mineralämnen som behövs i mindre mängder, till exempel järn (Fe), koppar (Cu), zink (Zn), bor (B) och mangan (Mn). Mineralämnena tas upp av växterna via rötterna och omvandlas till olika organiska föreningar som används i växternas ämnesomsättning. Brist på något av mineralämnena kan leda till hämning av växttillväxten och i värsta fall till att växten dör.

Miniväxthus
Ett litet växthus att ha in­omhus.

Mogen kompost
Nedbrytningen är avslutad efter att komposten har fått ligga till sig och komposten mogen. Mogen kompost ser ut som, känns och doftar jord.

Mull
En mörk, näringsrik jord som har bildats genom nedbrytning av organiskt material som löv, kvistar, gräs och annat växtmaterial. Processen kallas för humifiering, där mikroorganismer bryter ner det organiska materialet till mindre delar, vilket skapar mull. Mull är en viktig komponent i jorden då den innehåller mycket organiskt material och bidrar till jordens fruktbarhet och förmåga att hålla fuktighet. Mulliga jordar är ofta lösa och lättbearbetade, vilket underlättar för växternas rotsystem att växa och ta upp näring. I mullen trivs daggmaskar och andra grävande djur som bidrar till syresättning av jorden, samt nedbrytning där näringsämnen frigörs.

Mycel
Består av fina trådar som kallas hyfer. Dessa trådar växer ut från svampens fruktkropp och bildar ett nätverk som kallas mycelet. Mycelet spelar en viktig roll i svampens näringsupptag, då det kan bryta ner organiskt material och omvandla det till näringsämnen som svampen kan använda sig av. Mycel har också visat sig vara viktigt för ekosystemet i marken, då det kan bilda samarbeten med växter och andra organismer för att öka tillgången på näringsämnen och vatten.

Mykorrhiza
Är en form av symbios där både värd- och gästorganismen har nytta av varandra i detta fall mellan en svamp och rötterna av en växt. Svampen lever i en association med växtroten och underlättar upptagandet av vissa näringsämnen, särskilt fosfor, till växten. Växten, i gengäld, ger kolhydrater till svampen. Mykorrhiza kan vara av två huvudtyper: endomykorrhiza och ektomykorrhiza. Endomykorrhiza är när svampen tränger in i rötterna på en växtcellnivå medan ektomykorrhiza är när svampen omsluter roten men inte tränger in i rötterna. Mykorrhiza är viktigt för många växters överlevnad, särskilt i näringsfattiga jordar. Ett komplext samspel mellan svampars hyfer/mycel och växters rötter, där båda organismer drar fördel.

Mylla 

1) Mullrik matjord. Mullrik jord är mycket bra att odla i.
2) Att täcka ytligt med jord, eller att ytligt blanda ner frön eller gödsel i jorden.

Myror
små insekter som vanligtvis är mycket vanliga i trädgårdar och andra odlingsområden. De kan både vara till nytta och skada för odlingen. På den positiva sidan hjälper myror till att sprida frön och pollinera växter. Dessutom kan de förhindra att skadedjur som bladlöss angriper växter genom att äta dem. På den negativa sidan kan myror bygga sina bon nära växter och därför kan de skada rötterna på grund av de tunnlar som myrorna gräver. Myror kan också föra in skadedjur i trädgården som bladlöss och sköldlöss.  Anledningen till att du har fått myror i lådorna är för att det är för torrt. Myror bygger inte bon i fuktig mark. Vattna igenom dina lådor ordentligt och vattna länge varje gång.

Märg
Det är en del av stammen på vissa träd och buskar, till exempel hallon och vinbär. Det är den mjuka, vita kärnan i centrum av en växtstam eller i en lavbål.

Mörkgroende
Dessa frön behöver täckas med jord eller annat material för att inte utsättas för ljus, och kommer sedan att gro när de utsätts för fukt och värme i jorden. Exempel på mörkgroende frön är bland annat morötter och rädisor. Det ska stå på fröpåsen till varje enskild sort hur mycket jord fröerna ska täckas med.

➤ N

Namnsort
Det är en odlad växt som i ett eller flera aspeker klart avviker från växter av samma art. Efter förökning behåller sorten de särskiljande karaktärerna/egenskaperna.

Natrium
Används inte vanligtvis som ett tillskott för växter, eftersom de flesta jordar redan innehåller tillräckliga mängder av detta mineral. Dessutom kan höga natriumnivåer vara skadliga för vissa växter, såsom känsliga prydnadsväxter eller grönsaker. Men vissa specialiserade grödor, såsom salttåliga grödor som växer i havsvatten eller marina miljöer, kan ha en högre tolerans mot natrium. I dessa fall kan natrium användas som en del av gödseln.

Naturgödsel
Gödsel som kommer från naturliga källor, till exempel från djur- eller växtbaserade material. Dessa gödseltyper bryts ner naturligt och innehåller en mängd näringsämnen som behövs för växttillväxt, som kväve, fosfor och kalium. Exempel på naturgödsel är kogödsel, hästgödsel, fårgödsel och benmjöl. Naturgödsel är en vanlig och viktig komponent inom organisk odling, eftersom det är en hållbar och miljövänlig källa till näring för växterna.

Natursten
Är en typ av sten som bryts ur naturen och används i bygg- och anläggningsprojekt. Naturstenar finns i många olika sorter och används för allt från staket och murar till trädgårdsgångar och beläggningar. Vanliga sorter av natursten inkluderar granit, marmor, kalksten och skiffer. Natursten används också ofta som dekoration i trädgårdar och landskapsdesign, till exempel som stenar eller i vattenfall och andra vattenfunktioner.

Neemolja
Är en olja som utvinns från frön och blad av neemträdet, Azadirachta India. Oljan används ofta inom organisk odling som ett naturligt bekämpningsmedel mot skadedjur och insekter. Neemolja innehåller olika föreningar som har insektsavvisande och insektsdödande egenskaper, och kan användas på grönsaker, fruktträd, blommor och prydnadsväxter. Dessutom sägs neemoljan ha många andra hälso- och medicinska fördelar, som att motverka infektioner, stärka immunförsvaret och lindra hudproblem.

Nekrotisk
Inom odling kan nekros exempelvis uppstå på växter om de utsätts för extrema temperaturer, skadedjur eller sjukdomar.

Nektar
Sockerrik substans i blomman som lockar insekter.

Nematoder
Det är mikroskopiskt små maskar. Det finns nematoder som kan skada växter, men även de som är nyttiga för växter och används vid biologisk bekämpning. Nematoder är små rundmaskar som aktivt söker upp vissa skadedjur och värddjur. När nematoderna har infekterat värddjuret, dör det och nematoderna multipliceras. Den nya generationen nematoder söker sedan efter nya nematoder att parasitera på.

Neutral jord
Jord som har ett neutralt pH-värde, runt 7.

Nitrifikation
Är en biologisk process där ammoniumjoner omvandlas till nitritjoner och sedan vidare till nitratjoner i jorden.Denna process är viktig för att växter ska kunna tillgodogöra sig kväve från marken, eftersom de kan använda nitratjoner som en kvävekälla för att bygga upp aminosyror och proteiner. Nitrifikation kan påverkas av faktorer som pH, temperatur och näringsstatus i jorden.

Nod
Är en knopp eller en punkt på en växtstjälk där blad, grenar eller blommor utvecklas. Noder är vanligtvis synliga som knölar eller ringar runt stjälken och är platser där bladen fäster vid stjälken. Noder kan också referera till specifika platser på en växt där rötter bildas eller där en kvist eller blomma sitter fast. I botaniken används begreppet "nod" ofta för att beskriva strukturen hos en växtstam eller ett blad för att identifiera dess olika delar.

Nollodling
Nollodling är en odlingsmetod där man undviker att använda jord och istället odlar växter direkt i näringslösningar. Detta kallas även hydroponisk odling. Nollodling är en form av intensivodling som kan ge högre skördar än traditionell odling på samma yta, eftersom näringslösningen kan optimeras för varje växtsort och miljöfaktorer som temperatur och ljus kan kontrolleras mer noggrant. Nollodling kan utföras inomhus eller utomhus, och det finns olika system för att leverera näringslösningen till växterna, såsom droppbevattning, flödeskanaler eller återcirkulerande system.

NPK
Dessa tillförs vid gödsling och står för kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) och är tre av de viktigaste mineralnäringsämnena för växters tillväxt och hälsa. Dessa tre ämnen är vanligtvis de som finns mest i gödselmedel och gödselprodukter och används därför ofta som referensvärden för att beskriva innehållet i gödsel. För att växterna ska kunna utvecklas optimalt behöver de rätt balans mellan dessa tre näringsämnen, då brist eller överskott av något av dem kan påverka tillväxten och skörden negativt.

Nässelvatten
Ett kväverikt gödsel gjort på nässlor som fått jäsa i vatten.

➤ O

Okulera
Förädlingsmetod för växter där man tar en stickling av en växt som ska förädlas och sätter den på en rotstock av en annan växt. Detta görs för att kombinera fördelaktiga egenskaper hos två olika växter. Okulering används till exempel för att skapa fruktträd med bättre skörd och motståndskraft mot sjukdomar.

Omskola
Att plantera om småplantor i större kärl för att de ska få mer utrymme och kunna fortsätta utvecklas.

Oorganiska gödselmedel
Konst- eller handelgödsel som är industriellt framställt av olika mineraler.

Orangeri
En byggnad eller ett växthus som används för att odla och skydda citrusfrukter och andra växter som normalt inte skulle överleva i det kalla klimatet utanför. Orangerier var populära under 1600- och 1700-talet och användes av aristokrater för att visa upp sina exotiska växter och för att producera frukt som annars inte kunde odlas i det kalla klimatet. Ett uppvärmt växthus för övervintring av växter som inte tål vårt vinterklimat, men kan stå utomhus under sommarhalvåret.

Organiskt material
Naturliga material som innehåller kolatomer, till exempel växtdelar, djurkroppar, trä, löv, gräs, halm, gödsel och matrester. Dessa material kan användas för att förbättra jordens struktur och för att ge näring till växterna i odlingar. Organiskt material bryts ner av mikroorganismer och omvandlas till mull, vilket i sin tur ökar jordens bördighet. Att tillsätta organiskt material till jorden är en vanlig teknik inom odling och trädgårdsodling för att förbättra markens kvalitet och ge växterna bättre förutsättningar att växa och frodas. Det kan även var ofärdig kompost.

Organisk odling
En metod för att odla livsmedel och andra grödor utan att använda konstgjorda kemikalier eller syntetiska gödselmedel. Istället använder man naturliga metoder för att bekämpa skadedjur och ogräs samt att tillföra näring till växterna.

Organiskt gödsel
Gödsel som framställts från naturliga källor, exempelvis växtrester, kompost, gödsel från djur och fiskrens. Dessa gödselmedel innehåller organiska ämnen och mikronäringsämnen som är viktiga för växters tillväxt och hälsa. Organiskt gödsel är en viktig del av organisk odling, där man undviker konstgjorda kemiska gödselmedel och istället använder naturliga metoder för att hålla jorden bördig och näringsrik. Organiskt gödselmedel hjälper till att öka markens biologiska mångfald och förbättrar jordens struktur, vilket gör det lättare för växterna att ta upp näringsämnen och vattna.

Osmos
Spelar en viktig roll i odling eftersom det styr transporten av vatten och näringsämnen till och från växterna. Osmos är en process där vatten rör sig genom en semipermeabel membran från ett område med högre koncentration av vatten till ett område med lägre koncentration av vatten, tills det är en jämn fördelning. I odling kan osmos användas för att kontrollera vattentillförseln till växterna. Till exempel kan man vattna växterna med en lösning som har en lägre koncentration av vatten än vad växterna har inuti sig själva, vilket kan öka vattenupptaget och hjälpa dem att växa bättre. Det är också viktigt att växterna får tillräckligt med mineraler och näringsämnen genom osmos, eftersom de transporterar dem från jorden till olika delar av växten.

Osmosreglering
En process där cellerna i en organism reglerar mängden vatten och salt i cellerna. I växter sker osmosreglering främst genom att växten tar upp vatten från jorden och transporterar det upp till bladen genom rötterna och stammen. Denna process kan påverkas av olika faktorer som tillgång till vatten och näringsämnen, temperatur, luftfuktighet och solbelysning. Om osmosregleringen i växten rubbas kan det leda till sjukdomar och minskad tillväxt.

Osmotiskt tryck
Osmosreglering är därför viktig inom odling för att säkerställa att växterna får tillräckligt med vatten och näringsämnen för att växa och frodas. Om växterna utsätts för ett högt osmotiskt tryck, vilket kan orsakas av salt och andra för höga koncentrationer av lösta ämnen i marken, kan det leda till växtdöd och skador på grödorna. Genom att övervaka och reglera osmotiska tryck kan man optimera tillväxt och skörd.

Oxalsyra
Är organisk syra som finns naturligt i många växter, inklusive rabarber och spenat. Inom odling kan oxalsyra användas på flera sätt:

1) Oxalsyra kan användas för att bekämpa ogräs genom att applicera den på växten eller på jorden runt omkring. Syran påverkar ogräsens cellmembran och gör att de torkar ut och dör.

2) Oxalsyra kan också användas för att rengöra verktyg. Detta kan vara särskilt användbart för att ta bort rost från trädgårdsredskap.

3) Oxalsyra kan användas för att bekämpa vissa skadedjur på växter, såsom spindelkvalster och mjöldagg. Syran kan också användas för att bekämpa varroakvalster på bin.

Det är också värt att notera att oxalsyra kan påverka vissa växter negativt, särskilt om den används i höga doser. Därför är det viktigt att följa rekommenderade doser och försiktighetsåtgärder när man använder oxalsyra inom odling.Det är viktigt att hantera oxalsyra försiktigt eftersom den kan vara giftig vid höga doser och kan irritera huden och ögonen.


➤ P, Q

Pallkrageodling
är en form av upphöjd trädgårdsodling som innebär att man odlar växter i höjda planteringslådor gjorda av pallkragar, vilket är träramar som är 120 cm långa, 80 cm breda och 20-40 cm höga. Fördelen med pallkrageodling är att man kan odla på platser där det inte finns naturlig jord, till exempel på asfalt eller betong. Dessutom är det enklare att hantera jorden i pallkragarna eftersom man slipper böja sig ner och kan stå bekvämt vid odlingen.

Pallkrageodling passar bra för både grönsaker, örter och blommor, och man kan enkelt anpassa storleken på lådorna efter behov. Det finns också möjlighet att bygga flera pallkrageodlingar bredvid varandra, vilket ger en möjlighet att odla större mängder på en begränsad yta. Pallkrageodling är också ett bra alternativ för de som vill odla ekologiskt eller vill undvika att använda bekämpningsmedel eftersom man kan välja att använda ekologisk jord och gödsel samt naturliga metoder för att bekämpa skadedjur.

Parasit
En organism som lever av en annan organism.

Pelargonium
en växtsläkte som tillhör familjen näveväxter (pelargonior, pelargonier eller pelargoner). Släktet omfattar fler 200 olika arter och är populärt som prydnadsväxt i trädgårdar och på balkonger och fönsterbrädor.

Perlite
en vulkanisk bergart som används inom odling som en form av odlingsmedium. Det är ett ljust och poröst material som kan hjälpa till att förbättra dränering och luftflöde i jorden, vilket kan vara viktigt för växternas rötter.

Perlite används ofta som en ingrediens i odlingsblandningar för inomhusväxter, grönsaker och fruktträd. Det kan också användas som en topplager för att förhindra fuktighet från att stanna kvar på jordytan och därmed minska risken för röta och sjukdomar.

En annan fördel med perlite är att det är ett neutralt material som inte påverkar pH-nivån i jorden. Det är också återanvändbart och kan tvättas och steriliseras mellan säsonger.

Perenn
är en växt som lever flera år och blommar varje säsong under en period som varierar beroende på art och miljö. Perenner kan vara träd, buskar eller örter och finns i många olika färger och former. De kan vara både lövfällande och barrväxter. Till skillnad från ettåriga växter, som endast lever i ett år, kommer perenner tillbaka varje år och är ofta väl anpassade till sin lokala miljö. Många trädgårdar innehåller en kombination av perenner och årliga växter för att skapa en varierad och vacker trädgård. Exempel på perenner är akleja, riddarsporre och pion. år.

Permakultur
Perma=permanent, bestående; kultur=odling är en filosofi och en designmetod som syftar till att skapa hållbara och produktiva ekosystem. Metoden bygger på samarbete med naturen och utgår från tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning av resurser.

Inom permakultur används olika tekniker och strategier för att skapa ett självreglerande och långsiktigt hållbart system. Exempel på sådana tekniker kan vara odling av fleråriga grödor, användning av kompost och gröngödsling, uppsamling av regnvatten och utformning av trädgårdar och byggnader som samverkar med naturen.

Målet med permakultur är att skapa hållbara samhällen som kan försörja sig själva och samtidigt bevara och förbättra den biologiska mångfalden och ekosystemens funktioner.

Pesticid
Bekämpningsmedel avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer.

pH-värde
pH är ett mått på surhet. "potential of hydrogen" och är en skala som används för att mäta surhetsgraden eller alkaliniteten i en lösning. Skalan sträcker sig från 0 till 14, där 0 indikerar hög surhet, 7 är neutral och 14 är hög alkalinitet.

Inom odling är pH-värdet viktigt eftersom det påverkar växternas upptag av näringsämnen från jorden. Växter har olika pH-krav och kan trivas i olika surhetsgrader. Till exempel trivs blåbär och rododendron i sur jord medan grönsaker som gurka och tomat föredrar en mer neutral pH-nivå.

Mät pH-nivån i jorden regelbundet och justera den vid behov genom att tillsätta kalk för att höja pH-värdet eller svavel för att sänka det.

Pincera
Att sommarbeskära fruktträd genom korta in eller att ta bort årsskott. Det stimulerar trädet att bilda ny fruktved till kommande sommar.

Pluggbox
Behållare som används inom trädgårdsodling för att odla småplantor från fröer. Det är en liten, vanligtvis rektangulär eller kvadratisk, plastbehållare med små uttag i botten där plantorna kan växa ut ur. En pluggbox fylls med såjord eller annat lämpligt substrat, och fröerna sås i varje uttag. När fröna har groddat och småplantorna börjar växa, kan de omplanter till större behållare eller utomhus för att fortsätta växa och utvecklas. Pluggboxar är särskilt användbara för att starta plantor tidigt på säsongen, innan utomhusförhållandena tillåter plantering. De kan också användas för att spara utrymme i trädgården genom att odla småplantor i en kompakt behållare innan de plantera om till sina slutliga växtplatser.

Pollen
Växternas hanliga fortplantningskroppar, frömjöl (pulverliknande substans). Bildas i blommans ståndarknappar.

Pollinerare
Levande varelser som hjälper till att föra över pollen från en blomma till en annan. Detta är en viktig process för befruktning och för att säkerställa att växterna kan producera frön och frukter. Pollinerare kan vara både djur och vind. Vanliga pollinerare bland djur inkluderar bin, fjärilar, humlor, fåglar, insekter och fladdermöss. Dessa organismer besöker blommorna för att samla nektar eller pollen och när de rör sig mellan blommorna förs pollen med sig från en blomma till en annan. Pollinerare är avgörande för att bevara biologisk mångfald och för att säkerställa en riklig skörd av grödor.

Pollinering
Befruktningsprocessen där pollen (hanliga reproduktionsceller) överförs från blomman på en växt till pistillen (honliga reproduktionsorganet) på samma eller en annan växt av samma art, vilket resulterar i befruktning och bildning av frön och frukter. Pollinering utförs av olika pollinerare, inklusive insekter som bin, fjärilar, humlor och skalbaggar, fåglar, fladdermöss och vind. Det är en viktig process för att upprätthålla biologisk mångfald och säkerställa tillgång till livsmedel, då en stor del av grödorna vi odlar är beroende av pollinering.  

Pomologi
Vetenskapen om fruktodling, inklusive studier av fruktträd, fruktsorter, fruktförädling och fruktproduktion. Den omfattar också studier av fruktväxternas ursprung, distribution, morfologi, fysiologi, ekologi och genetik.

Potager
Trädgård som var vanlig under renässansen och som är uppbyggd på ett särskilt sätt för att ge både nytta och estetik. I en potager odlas grönsaker, frukt och örter tillsammans med blommor, buskar och träd i en kombination som är både funktionell och vacker att se på. Potager-trädgårdar har ofta en stram, geometrisk form med avgränsade rader och kanter av sten eller häckar. Ett ord för köksträdgård som ofta även innehåller prydnadsblommor.

Primör
De tidigaste exemplaren av årets skörd. En term som används inom mat och odling för att beskriva färska grönsaker, frukter eller örter som skördas när de är unga och ömtåliga, vanligtvis inom en vecka efter att de nått mognad. Primörer är ofta mindre i storlek och har en mer subtil smak och mjuk konsistens än de mogna motsvarigheterna. De kan inkludera saker som späda grönsaker, tidigpotatis, små salladsblad och späda bönor. Primörer anses ofta vara delikatesser eftersom de endast är tillgängliga under en kort period varje år.

Pålrot
är en typ av rotsystem som används av vissa växter för att växa djupt ner i marken och därmed säkra tillräckligt med vatten och näringsämnen. Pålroten består av en stor och kraftig huvudrot som växer rakt nedåt och har en utseende som liknar en påle, därav namnet. Pålrotsystemet är vanligt hos fleråriga örter och träd, särskilt de som växer i torra och karga miljöer, och är ofta anpassade för att överleva under perioder med torka. Exempel på växter med pålrotar inkluderar morötter, rödbetor, påskliljor, lupiner och tallar.

➤ R

Rehydrera
Ett verb som betyder att återfukta eller återuppliva något som tidigare har torkat ut. Vanligtvis används det i sammanhang där man talar om att återställa fuktigheten i något som har blivit torrt, till exempel att rehydrera en maträtt genom att tillsätta vatten eller att rehydrera en torkad växt genom att blötlägga den i vatten.

Remontera
en trädgårdsterm som innebär att en växt, vanligtvis en ros, blommar flera gånger under en säsong istället för en enda blomningstid. Detta kan uppnås genom att klippa bort vissna blommor för att uppmuntra till ny tillväxt eller genom att välja sorter som naturligt har denna egenskap. En remonterande ros kan till exempel blomma från tidig vår till sen höst, med flera blomningsperioder under säsongen.

Resistent
betyder motståndskraftig, och används ofta inom odling för att beskriva en växt som är motståndskraftig mot sjukdomar, skadedjur eller miljöpåverkan. En resistent växt kan tolerera vissa stressfaktorer och bibehålla god hälsa och produktivitet.

Resistens kan vara naturlig eller förvärvad genom selektiv avel. Genom att odla resistenta sorter kan man minska behovet av bekämpningsmedel och gödning, vilket kan vara både mer hållbart och kostnadseffektivt.

Revor
Nedliggande och rotslående utlöpare, hos till exempel björnbär, jordgubbe och smultron.

Rhizom
Är en underjordisk stamdel hos fleråriga växter. Jordstammen växer under jorden och skickar ut rötter och skott från sina noder. Rhizom används av många växtarter för att sprida sig och överleva under ogynnsamma förhållanden. Detta gör att växterna kan överleva och sprida sig snabbt genom att bilda nya skott på olika platser längs rhizomet, exempelvis så har Iris rhizomer.

Root-trainer
En typ av behållare som används för att odla plantor från fröer och främja utvecklingen av ett starkt och djupt rotsystem. Det är vanligtvis en rektangulär eller kvadratisk behållare med flera separata fack som är utformade för att hålla jorden på plats medan rötterna växer. Root-trainers är oftast tillverkade av plast och facken kan vara avtagbara för att göra det lättare att plantera om plantorna när det är dags att flytta dem till större behållare eller utomhus. De är utformade för att ge rötterna tillräckligt med utrymme att växa fritt och undvika att trassla ihop eller tvinna sig runt varandra. Genom att använda en root-trainer kan man främja en hälsosam utveckling av rötterna och skapa starka och friska plantor som är bättre rustade för att överleva när de väl omplanteras till sin permanenta växtplats.

Rot
Den delen av en växt som vanligtvis är under jorden och som ger stöd och tar upp vatten och näringsämnen från jorden. Den består av huvudrot och sidorötter. En rot har aldrig blad eller bladanlag vilket jordstammar (rhizomer) har.

Rothals
Övergången mellan rot och stam.

Rotogräs
Ogräs som sprider sig under marken med krypande jordstammar (rhizomer) eller rötter, till skillnad mot fröogräs.

Rotskott
Skott/utväxter från en växts underjordiska stamdelar, rhizomer, eller från rothalsen som i sin tur kan utvecklas till en ny planta.

Rotsnurr
Rötter som växt runt, runt i en kruka p g a platsbrist, ett vanligt problem för krukodlade växter som har stått för länge i samma kruka.

Rotäkta
En term som används för att beskriva en växt som har odlat från sin egen rot snarare än från en ymp eller stickling från en annan växt. Detta är vanligtvis det önskade sättet att odla perenner och buskar eftersom det ger en starkare och mer produktiv växt. En växt som är rotäkta är också mer anpassad till lokala förhållanden och har mindre risk att påverkas av sjukdomar och skadedjur.

Röta
Nedbrytning av organisk vävnad genom bakterie- eller svampangrepp. Uppkommer ofta i en för fuktig miljö som inte är naturlig för plantan.

➤ S

Sammansatt frukt (=fruktförband)
En sammansatt frukt, bildas av blommor som har separata pistiller och vars frukter sitter ihop. tillexempel hallon, björnbär med flera.

Det finns en annan definition där man skiljer på fruktförband och sammansatt frukt. Den förstnämnda är en spridningsenhet bildad av flera blommor och den andra är en spridningsenhet bildad av en blommas många pistiller. Enligt det striktare systemet är fikon, mullbär och ananas fruktförband, och björnbär, hallon och jordgubbar sammansatta frukter.

Saprofyt
En organism som lever på döda organiska ämnen och bryter ned dem till enklare ämnen som kan återanvändas av andra organismer i ekosystemet. Detta inkluderar många typer av svampar och bakterier som spelar en viktig roll i nedbrytningsprocessen och är viktiga för att bibehålla hälsan i ekosystemet. Saknar klorofyll.

Savstigning
När växten transporterar sav från rötterna till bladen. Savstigning sker genom kärlsystemet i växten, vilket består av xylem (som transporterar vatten och mineraler) och floem (som transporterar socker och andra organiska ämnen). Savstigning är viktig för att växten ska få tillräckligt med vatten och näringsämnen för att kunna överleva och växa.

Singel
En typ av marktäckningsmaterial som består av små stenar eller naturligt rundat grus, som sållats i fraktioner mellan 6-20 mm. Används som ytmaterial i gångar. Vilket gör det till ett dekorativt alternativ för att täcka marken. Singel används ofta i trädgårdar, på gångar, stigar och uppfarter, och kan också hjälpa till att förhindra ogräs och behålla fukt i marken. Singel finns i olika storlekar, färger och materialtyper, såsom natursten, krossad sten eller glas.

Självfertil
Ett begrepp som används inom växtodling och botanik för att beskriva en växt som kan befrukta sig själv utan hjälp av andra individer av samma art. Detta innebär att en självfertil växt kan producera frön genom att pollinera sig själv. Det är vanligt att vissa växter är självfertila, medan andra kräver korsbefruktning mellan två olika individer för att kunna producera frön.

Självpollinering
När en blomma befruktas med pollen från samma blomma eller från en annan blomma på samma växt. Det skiljer sig från korspollinering, där pollen överförs från en annan växt.

Självsteril
Växter med mekanismer som förhindrar självpollinering. Många äppelsorter är självsterila och behöver då att pollen från en annan individ av samma art pollinerar den.

Självsådd
när växter sprider sina frön naturligt utan mänsklig hjälp och dessa frön sedan utvecklas till nya plantor på egen hand. Detta sker vanligtvis när fröna faller från växten och hamnar på lämplig mark där de sedan gro och växa till en ny planta. Det kan också ske när vinden eller djur sprider fröna över ett område.

Skola om (= omskola).
Att plantera om småplantor i större krukor eller kärl. Att skola ut plantor är att sakta vänja dem vid att stå utomhus med några timmar i taget, men att ta in dem nattetid.

Skott
Inom botanik avser "skott" en ny tillväxt på en växt, vanligtvis från en nod eller annan del av stammen, den delen av växten som oftast bär anlag till blommor eller blad. Det kan vara en stam- eller bladskott. Stamskott uppstår från den primära stammen på en växt, medan bladskott uppstår från bladaxlarna. Skott är en viktig del av växtförökning, då de kan användas för att skapa nya växter genom sticklingar eller genom att plantera ut dem som självsådd. Årsskott är skott som vuxit ut under den senaste vegetationsperioden.

Solanin
Ett giftigt ämne (glykoalkaloid) som förekommer naturligt i växter inom potatisfamiljen, särskilt i gröna eller skadade potatisar, som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier. Solanin bryts ner vid upphettning.

Solitär
1) Att placera en enda växt, oftast ett träd eller en buske, som en fokuspunkt i en trädgård. Solitärväxter placeras vanligtvis på ett sådant sätt att de skapar en kontrast mot omgivande växter eller skapar ett visuellt fokus i trädgården.

2) Solitär kan också hänvisa till enskilda bin eller andra pollinerande insekter som inte bor i samhällen.

Sommarblommor
Samlingsnamn för växter som odlas som ettåringar och planteras ut eller frösås till prydnad under sommaren. Vanliga sommarblommor inkluderar petunior, tagetes, zinnior, solrosor, verbena och många fler.

Sortnamn
Används för att identifiera olika sorter av växter. Det är vanligt att sorter av växter har olika egenskaper, till exempel färg, storlek, smak eller motståndskraft mot sjukdomar, och sortnamnet används för att särskilja dessa egenskaper. Sortnamnet består vanligtvis av två delar: genus och art, följt av sortnamnet inom citationstecken. Till exempel: Solanum lycopersicum 'Roma' är sortnamnet för en tomatvariant.

Spaljé
En trädgårdsstruktur som används för att stödja och forma klätterväxter, som exempelvis vinrankor, rosor eller fruktträd. En spaljé består vanligtvis av ett ramverk av horisontella och vertikala trästänger eller metalltrådar som klätterväxterna kan fästa sig i med hjälp av sina skott och rankor. Spaljéer kan ha olika former och storlekar, beroende på vilken typ av växt som ska formas och vilken plats den ska växa på.

Stenfrukt
En typ av frukt med tjockt och saftig fruktvägg som har en hård kärna eller sten i mitten, till exempel persikor, plommon, aprikoser och körsbär.

Stenmjöl
Bildas vid tillverkning av makadam, stenmjöl används som underlag vid plattsättning och ytskikt på gångar (0-4 mm), samt fogning av plattor (0-2 mm).

Stenparti
Stenpartier byggs upp av sten, sand, jord och ibland torv och är ämnad att likna en naturlig växtplats för bergs- och fjällväxter.

Steriliserad jord
Jord som har behandlats för att eliminera alla skadliga organismer, såsom ogräsfrön, skadedjur och sjukdomsframkallande mikroorganismer. Vanligtvis steriliseras jorden genom att den utsätts för höga temperaturer genom ångning eller upphettning i en ugn. Steriliserad jord är lämplig för användning i känsliga trädgårdsprojekt där man vill minimera risken för skadedjur eller sjukdomar som kan påverka växtens hälsa.

Stickling
Del av en växt som skärs av för att användas för att föröka växten. Sticklingen kan vara en kvist, en gren eller en rotbit, beroende på vilken typ av växt som förökas. Sticklingen placeras sedan i vatten eller jord där den utvecklar rötter och börjar växa till en ny planta. Sticklingar är ett vanligt sätt att föröka växter, särskilt när man vill ha flera exemplar av en favoritväxt eller vill producera nya plantor som är genetiskt identiska med en befintlig växt.

Stjälk
Den delen av en växt som bär blad, blommor och frukt. Stjälken fungerar som en skelettstruktur" för växten och ger stöd och håller växten upprätt. Den transporterar också vatten och näringsämnen från rötterna till bladen och andra delar av växten. Stjälkens form, storlek och färg kan variera beroende på vilken typ av växt det är, och stjälken kan vara slät eller hårig, tunn eller tjock. Är stjälken är vedartad och har bark, som på träd och buskar, kallas den istället för "stam".

Stuka
En hög av skördade rotfrukter avsedd för frostfri vinterförvaring. Oftast är stukan täckt med ett material som isolerar (halm, jord mm) och den går även att gräva ner. Under halmen kan man till exempel lägga nät eller fiberduk för att skydda från vind och isolera. Den håller även grödan ren från halmen och underlättar avtäckning. Görs täckningen tillräckligt tjock fryser inte det förvarade ens i den kallaste vinter.

Stratifiera
Betyder att behandla frön eller växtmaterial för att efterlikna en naturlig vinterförvaring, vilket gör att de blir mer mottagliga för att gro och växa när de planteras. För vissa frön krävs en period av kyla eller fuktighet för att bryta ned en kemisk barriär som hindrar groddning. Genom att stratifiera frön eller växtmaterial kan man på konstgjord väg simulerar en vinterperiod genom att placera dem i en fuktig och kall miljö (vanligtvis i en påse med fuktig torv eller sand) i några veckor eller månader, beroende på vilken typ av frö det är. Detta kan hjälpa till att bryta ner kemiska hinder som hindrar groddning, vilket gör det lättare för fröna att gro när de sedan planteras. Stratifiering är särskilt vanligt för träd- och busfrön, men kan också användas för många andra växter.

Städsegrön
En typ av växt som behåller sina gröna blad året om, istället för att tappa dem på hösten eller vintern. Städsegröna växter kan vara träd, buskar, perenner eller barrväxter. Exempel på städsegröna växter inkluderar granar, tallar, idegranar, buxbom, murgröna och många typer av rhododendron. Städsegröna växter är särskilt användbara för att ge struktur och färg till trädgårdar eller planteringar året runt, särskilt på platser där det inte finns mycket vinterintresse i form av andra växter eller blommande växter. Ska inte förväxlas med "vintergrön", som tappar blad/barr in på vintern eller vårvintern.

Stängel
förbinder bladen och rötterna, och fungerar som en strukturell och transportmässig stöd för växten. Stänglar kan variera i storlek och form mellan olika växter, men i allmänhet består de av flera olika vävnadslager. Stänglar bär också ofta blommor och frukter på vissa växter. Stänglar är en viktig del av växtens transport av vatten, näringsämnen och socker från bladen till rötterna och andra delar av växten.

Substrat
Material som används för att plantera och odla växter i en behållare eller kruka, istället för i marken. Substratet är oftast en blandning av olika material, såsom torv, sand, vermikulit, perlit och gödsel. Fungerar som en ersättning för jord, som är den naturliga miljön för växter att växa i. Substratet ger en stabil grund för växterna att växa på och ger också tillräckligt med näring och fuktighet. Substratet kan också användas för att skapa olika typer av jordmiljöer, såsom sura eller alkaliska, beroende på vilken typ av växt som odlas.
Substrat används ofta inom inomhusodling och för att odla växter i behållare på balkonger, terrasser och takträdgårdar. Substratet kan också användas för att starta frön eller för att föröka växter genom sticklingar eller delning.

Suckulent
Växt som har anpassat sig till torra förhållanden genom att lagra vatten i sina blad, stjälkar eller rötter. Suckulenter är vanligtvis tåliga och lättskötta växter som kräver lite vatten och vård. Suckulenter kan odlas i olika typer av jord, men det är viktigt att jorden har god dränering för att undvika rotförruttnelse. Suckulenter trivs bäst i soligt läge och tål ofta höga temperaturer och starkt ljus. Eftersom de behöver lite vatten kan övervattning vara skadligt för suckulenter och kan leda till att de ruttnar eller dör.

Sumpväxt
Trivs i våtmarksmiljöer, såsom träsk, våtmarker och vattenpölar. Sumpväxter är vanligtvis anpassade till att växa i vatten, och har utvecklat anpassningar för att överleva i fuktiga och våta miljöer. De har en viktig roll i ekosystemen i våtmarker, eftersom de hjälper till att hålla vattenkvaliteten genom att absorbera näringsämnen och rena vattnet. De ger också skydd och boplats till många djurarter som lever i våtmarker, såsom fiskar, grodor, fåglar och insekter.

Sur jord
Jord med lågt pH-värde, vanligtvis under 7 på pH-skalan. En sur jord kan ha en pH-nivå på så lågt som 4 eller 5. Detta beror på närvaron av sura föreningar, såsom aluminium och järn i jorden. Sura jordar kan ha vissa fördelar för vissa växtarter. Till exempel, är blåbär, rododendron och azalea växter som trivs i sur jord, och därmed är de vanligtvis odlade i sura jordar. Sura jordar har också fördelen av att de kan ha hög andel av vissa näringsämnen som växter behöver, som järn, aluminium, och mangan. Många växter föredrar en mer neutral eller alkalisk jord, och en sur jord kan därmed begränsa deras tillväxt. Sur jord kan också ha negativ påverkan på jordmikroorganismer och vattenkvaliteten i området.

För att justera pH-nivån i en sur jord, kan man använda kalk eller andra kalkhaltiga produkter. Dessa produkter kan hjälpa till att höja pH-nivån i jorden och göra den mer neutral eller alkalisk. Det är viktigt att känna till vilken typ av växter som odlas och deras specifika krav på jordens pH-nivå, för att göra rätt justeringar i pH-nivån i jorden.

Symbios
Är ett samspel mellan två olika organismer som gynnar båda parterna. I en symbiotisk relation utbyter de två organismerna resurser och samverkar på ett sätt som ökar deras överlevnad och reproduktiv förmåga. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom att en organism ger näring till en annan organism i utbyte mot skydd eller en annan fördelaktig tjänst.

Såjord
Såjord kan köpas färdigblandad från trädgårdsbutiker eller så kan man göra sin egen genom att blanda vanlig trädgårdsjord med exempelvis sand och torv

Sålåda
En låda eller behållare som används för att odla växter från fröer inomhus eller utomhus. Sålådor kan vara tillverkade av olika material som plast, trä eller metall och finns i olika storlekar och former. Sålådor är vanligtvis utrustade med dräneringshål i botten för att se till att överflödigt vatten kan rinna ut och inte skada plantorna. De kan också ha lock eller plastfolie över sig för att skapa en fuktig miljö som fröerna behöver för att gro. Sålådor är vanligtvis använda för att odla plantor som senare kan transplanteras utomhus, exempelvis grönsaker och blommor. Genom att använda en sålåda kan man kontrollera miljön där fröna gro och se till att de får de optimala förutsättningarna för att utvecklas till starka plantor.

Såryta
Snittytan där en växt blivit beskuren eller skadats innan den läkt.

Såpvatten
Ett bekämpningsmedel mot bladlöss. Det innehåller såpa och man blandar lätt ihop det själv.

➤ T

Tjuva
Innebär att ta bort skott som växer från växterna vid basen eller från bladfästena för att stimulera tillväxt och förbättra skörd. Tjuvning kan göras på olika sätt beroende på vilken typ av växt det är och vilken tillväxt som önskas. Det kan till exempel innebära att man klipper bort blomställningar eller frukter som växer på plantan för att ge mer energi till övriga delar av växten. Tjuvning kan också användas för att hålla plantan mer kompakt och för att undvika att den växer för mycket i bredd.

Tjältorka
Uppstår när stark vårsol sätter igång fotosyntesen i städsegröna växters barr och blad medan eventuell tjäle är kvar i jorden. Vattnet förångas från de gröna barren och bladen, då jorden är frusen kan rötterna inte suga upp nytt vatten. Delar av eller hela växten torkar.

Topiary
En form av trädgårdsdesign som innebär att man klipper och formar buskar och träd till geometriska eller figurativa former. På svenska brukar man kalla det formklippning eller klippteknik.

Toppa
Att klippa av toppen på en växt, vilket resulterar i att den grenar sig och blir buskigare. Detta kan användas för att skapa en mer kompakt och fyllig växt, eller för att förhindra att en växt blir för hög och ranglig.

Torv
Består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat. En vanlig ingrediens i odlingsjordar och används ofta för att förbättra markens vattenhållande förmåga och luftighet. Torv kan också användas för att sänka jordens pH-värde, vilket kan gynna växter som trivs i sur jord, som rododendron och blåbär.

Dock har användningen av torv blivit allt mer kontroversiell på grund av dess negativa effekter på miljön. Torv är en begränsad resurs som tar lång tid att återbildas och dess utvinning påverkar ofta viktiga våtmarker och andra känsliga naturområden. Dessutom frigörs stora mängder koldioxid när torv bryts upp, vilket bidrar till klimatförändringarna.

Många väljer idag att använda alternativ till torv, som till exempel kokosfiber, kompost och löv.

Torvbriketter
Består av komprimerad, gödslad torv och kan användas som såjord i odling, eftersom de är lätta att rehydrera och har en bra struktur för att stödja planttillväxt. Torvbriketter har blivit alltmer omdiskuterade på grund av deras miljöpåverkan, eftersom torv utvinns från våtmarker som är viktiga för klimatet och biologisk mångfald. Många odlare väljer istället att använda alternativa material som kokosfiber, kompost eller perlit för sina såjordar och odlingsbäddar.

Träda.
Ett begrepp inom jordbruket som innebär att man lämnar marken obrukad och obevuxen under en viss tid för att återhämta jordmånen och minska risken för utarmning och erosion. Under träda perioden kan gräset få växa fritt eller så kan man odla grödor som inte används som livsmedel, så kallade gröngödslingsgrödor, som sedan plöjs ner i jorden för att förbättra jordstrukturen och öka dess näringsinnehåll. Träda har historiskt sett varit en vanlig metod för att bevara och förbättra jordens kvalitet, men används numera i mindre utsträckning då man oftast vill utnyttja all tillgänglig mark för att producera livsmedel eller andra grödor. Däremot brukar man mångfaldsträda, för att gynna häckande fåglar och örter som gynnas i miljön.

Tung jord
En typ av jord med hög lerhalt, vilket gör den kompakt och svårarbetad. Tung jord kan vara fördelaktig för vissa växter som trivs i fuktig jord, men kan också göra det svårt för vatten och luft att tränga ner i jorden och därmed göra det svårt för rötterna att växa. För att förbättra en tung jord kan man till exempel tillsätta organiskt material som kompost, torv eller löv. Det kan också vara bra att undvika att bearbeta jorden när den är för blöt för att undvika att den packas ännu mer.

Tvåbyggare
En växt som har han- och honblommor på skilda plantor. En tvåbyggare är en växt som har han- och honblommor på olika individer av samma art, till exempel en del typer av humle och hassel. Denna uppdelning på olika individer ökar sannolikheten för korsbefruktning, vilket kan leda till en ökad genetisk mångfald inom arten. Med andra ord för att få frukt måste två plantor av olika kön växa nära varandra t ex kiwi.

Tvåårig ört (bienn)
En växt som har en livscykel på två år. Under det första året växer växten vanligtvis i en rosettformad bas medan den under det andra året skjuter upp en blomstjälk och blommar innan den dör. Efter blomningen sprider växten sina frön och dess livscykel börjar om igen. Exempel på biennväxter är morötter, kål och lök.

Täckbark
Ett material som används för att täcka marken runt växter och träd i trädgården eller parken. Det kan bestå av olika typer av bark eller andra organiska material som till exempel träflis eller löv. Syftet med att använda täckbark är att minska ogräs, bevara fuktighet i marken, förhindra erosion, och skydda rötterna från extrema temperaturförändringar. Täckbark kan också bidra till att förbättra markstrukturen genom att det organiska materialet bryts ner och ökar mullhalten i jorden över tid. Inte samma sak som barkmull, som är komposterad bark och myllas ner i jorden.

Täckodling
En metod inom odling där man täcker marken med organiskt material, såsom hö, halm, löv, gräsklipp eller kompost, för att bevara fuktigheten i jorden och förhindra ogräs från att växa upp. Jorden skyddas mot kyla, men värms samtidigt långsammare upp på vårkanten. Täckmaterialet fungerar också som en naturlig gödning när det bryts ner av markorganismer. Täckodling är en miljövänlig och hållbar metod som används både i trädgårdar och på lantbruk
Kan också användas som en del av en regenerativ jordbrukssystem som syftar till att återskapa markens naturliga näringscykler och öka markens förmåga att lagra kol och bidra till en hållbar miljö.

➤ U

Upphöjd bädd
en typ av trädgårdsbädd som ligger högre upp från marken än omgivande ytor. Den kan ha olika former och storlekar men vanligtvis består av en konstruktion av trä eller sten som innehåller jord och kompost. Upphöjda bäddar kan ha många fördelar, inklusive bättre dränering, förbättrad jordstruktur, mindre ogräs, enklare skötsel och tillgänglighet för personer med begränsad rörlighet. Bäddarna blir djupa och jordtemperaturen höjs snabbare på våren så att man kan börja odla tidigare. De är också särskilt användbara för odling i områden med dålig jordkvalitet, då de tillåter trädgårdsmästare att ha mer kontroll över jordens sammansättning och näringsinnehåll. En upphöjd bädd kan även anläggas utan kontakt med underliggande jord och ha en spärr mot rotogräs. Pallkrageodling är ett exempel på upphöjda bäddar, men de måste inte ha kanter.

Urlakning
En process där vatten eller annan vätska löser upp och avlägsnar näringsämnen från marken. Detta kan leda till att marken blir näringsfattig och mindre lämpad för odling eller till att förorena närliggande vattendrag och grundvatten med överflödiga näringsämnen. Urlakning kan ske på grund av överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel, regn eller bevattning som spolar bort näringsämnen från marken, eller på grund av naturliga processer såsom erosion och naturlig urlakning.

Utlöpare
En sidogren, -rot eller -skott som kan få egna rötter och så småningom avskiljas från moderplantan. Exempel på växter som bildar horisontella utlöpare är jordgubbar, som sprider sig genom att skicka ut nya rötter och skott från utlöparna. En annan växt som bildar horisontella utlöpare är mynta, som snabbt kan sprida sig och bilda stora mattor.

Utplanteringsväxter
Plantor som vanligtvis odlas i krukor eller på annat sätt i skyddade miljöer och sedan planteras ut i trädgården eller på fältet när vädret är tillräckligt varmt och frostrisken är över. Detta görs vanligtvis under vår- och sommarsäsongerna. Utplanteringsväxter inkluderar vanligtvis blommor, grönsaker, örter och andra växter som behöver en varm miljö för att trivas.

➤ V, W

Vallning
I grenkragen sitter de sårläkande ämnen som ser till att växa (valla) över sårytan vid beskärning. Dessa ämnen förhindrar även att rötsvampar och bakterier får fäste isårytan. Därför är det viktigt att sätta snittet på rätt avstånd från grenkragen.

Varma jordar
Luftig jord där vattnet lätt sjunker undan och därför snabbt värms upp på våren. Till exempel sandjord.

Varmbänk
En odlingsbänk, oftast isolerad som använder sig av komposteringsvärme för att värma upp jorden. Används speciellt sent på vintern för att kunna starta säsongen tidigare, men även sent på hösten för att förlänga säsongen.

Vattenskott
Starkväxande och upprätta, dåligt förvedade och mjuka långskott på t ex äppelträd. Uppstår ofta senare på säsongen efter en hård beskärning på våren och vårvinter för att kompensera förlusten av bladmassa. Vattenskott är en skott som växer upp från rotsystemet eller stammen på en växt och som i regel är mjuk och grönskande. Vattenskott kan ibland uppstå när en växt är stressad eller när den utsätts för en förändring i tillväxtförhållandena, till exempel när den beskärs kraftigt. Vattenskott kan ibland också uppstå på grund av felaktig beskärning, när man exempelvis skär av en gren på fel ställe och stimulerar tillväxt av nya skott. I vissa fall kan vattenskott vara önskvärda, till exempel när man vill föröka en växt genom sticklingar eller luftskott. De brukar inte få frukt och brukar inte vara tilltalande estetiskt.

Vedartad
Ett adjektiv som beskriver en växts växtsätt och utseende. Träd och buskar är vedartade, s k lignoser, som har ved i stjälkar och stammar.

Vegetativ förökning
Är en form av asexuell förökning som sker utan befruktning. Vid vegetativ förökning skapas nya individer från en enda förälderplanta genom att använda dess vegetativa organ som stammar, blad eller rötter. Det finns flera sätt att föröka växter vegetativt, som sticklingar, ympning, groddknopp (bulbill) och så vidare. Vegetativ förökning används ofta i trädgårdsarbete för att bevara och sprida egenskaper från en viss växtsort. Vid vegetativ förökning blir avkomman genetiskt identisk med moderplantan.

Vermikulit
Ett naturligt mineralmaterial som används inom trädgårdsodling som jordförbättringsmedel eller som ett lös substrat för krukväxter. Vermikulit är en skiftande mineral som utvinner från skikt i jorden. Den expanderas vid höga temperaturer för att bilda lätt och poröst material som kan hålla fukt och näring. Det kan också hjälpa till att förbättra jordens dränering och luftighet. Vermikulit är en vanlig ingrediens i fröblandningar, eftersom det ger en lätt och luftig substrat som är lämplig för frösådd och som kan hjälpa till att hålla fröna fuktiga. Det kan också användas för att förbättra jorden i trädgårdsbäddar och för att förbättra luftigheten och dräneringen i tunga jordar. Vid förodling av fröer är vermikulit ett bra material att täcka sådden med för att skapa ett tunt, lätt och fuktighetsbevarande täcke. Vermikulit kan också användas när du blandar egen såjord.

Vildskott
Skott som bryter fram från rotsystemet eller stammen av en befintlig växt under förädlingsstället. Ses ibland på ympade rosor med skott som avviker i utseende ofta mycket grövre än sorten.

Viloperiod
Den period när en växt går in i viloläge, vilket innebär att dess tillväxt och utveckling avstannar eller minskar. Detta kan ske på olika sätt beroende på växtens art och miljö, men vanligtvis inträffar viloperioden under den kalla årstiden eller under torrperioder. Under viloperioden minskar växtens ämnesomsättning, vilket gör att den inte behöver lika mycket vatten eller näring. Detta är viktigt för att växten ska överleva extrema förhållanden, och även för att den ska kunna återhämta sig och förbereda sig för en ny tillväxtperiod. En period som avlöser en tid av tillväxt. Vårblommande lök- och knölväxter har sin viloperiod under sommaren. Lövfällande växter under vintern.

Vintergrön
En växt som behåller sina gröna blad under vintern och inte tappar dem som en lövfällande växt gör. Exempel på vintergröna växter inkluderar granar, tallar, idegranar, rododendron, vintergröna buskar och barrväxter. Dessa växter har utvecklat strategier för att överleva vintern genom att skydda sina löv mot kyla och uttorkning, vilket ger dem en fördel gentemot lövfällande växter i kalla klimat. Den ska dock inte förväxlas med begreppet "städsegrön" som betyder ständigt grön. Vintergröna tappar löven under vintern eller tidig vår och är inte lika dekorativ som en äkta städsegrön växt t ex idegran.

Vinterståndare
Torkad blom- eller fruktställning som står kvar upprätt under vintern, t ex hos krollilja.

Virus
En mikroorganism som kan infektera levande organismer, inklusive djur, växter och bakterier. De kan bara föröka sig inuti en värdcell. Växtcellen lockas till att producera nya virus som sedan sprider sig från cell till cell.

Väldränerad
Plats där vattnet lätt rinner undan. En väldränerad kruka släpper ut överflödigt vatten genom hål i botten. Väldränerad jord är en jord som har god förmåga att leda bort överskott av vatten. Detta är viktigt för att undvika att växterna drabbas av rotförruttnelse och andra problem som kan uppstå i en fuktig miljö. En väldränerad jord har tillräckligt med luft mellan jordpartiklarna för att vattnet ska kunna rinna bort och för att rötterna ska kunna andas. En väldränerad jord kan uppnås genom att tillsätta sand eller grus till en tung lerjord, eller genom att höja marknivån för att öka lutningen och förbättra avrinningen.

Värdväxt
Är en växtart som fungerar som en värd för en parasit eller en växtsjukdom. Det innebär att parasiten eller sjukdomen lever på eller inuti värdväxten och kan orsaka skador eller sjukdomssymptom. Värdväxten behöver inte nödvändigtvis påverkas negativt av parasiten eller sjukdomen, utan kan ibland fungera som en transportör av sjukdomen till andra växter. Det är därför viktigt att identifiera vilka värdväxter som är känsliga för olika parasiter och sjukdomar för att kunna vidta åtgärder för att skydda dem.

Växelbruk
Jordbruksteknik där man odlar olika grödor i samma mark under olika säsonger och på ett roterande schema. Detta används för att upprätthålla markens hälsa och minska risken för skadedjur och sjukdomar som kan uppstå när man odlar samma gröda år efter år. Genom att byta gröda och låta marken vila och återhämta sig kan man också minska behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel. Växelbruk används också för att maximera skördarna och ge jorden tillräckligt med tid att återhämta sig mellan planteringar.

Växtsjukdomar
Sjukdomar som påverkar växter och orsakar skador på dem. Växtsjukdomar kan orsakas av ett antal olika organismer, inklusive svampar, bakterier, virus och insekter. Vissa sjukdomar kan orsakas av miljöfaktorer som övervattning, brist på näring eller skador på växten.

Woodland
1) En typ av naturligt skogslandskap som kännetecknas av träd som växer tätt tillsammans och bildar ett täcke av trädtoppar. Dessa skogar finns vanligtvis i områden med milda temperaturer och hög nederbörd, som i tempererade områden runt om i världen.

2) Woodland kan också hänvisa till en konstgjord trädgårdsdesign som efterliknar detta naturliga skogslandskap, med träd, buskar och perenna växter planterade i en oregelbunden och naturlig formation. Woodland-trädgårdar är ofta populära på grund av deras naturliga skönhet och enkelhet att sköta.

➤ X, Y, X

Ympa
Att man tar en del av en växt och sätter in den i en annan växt för att få två växter att växa samman och bilda en enda växt. Ympning används oftast för att förbättra egenskaperna hos en växt genom att sätta in en gren eller en kvist från en annan växt som har önskvärda egenskaper, till exempel högre fruktskörd eller ökad resistens mot sjukdomar. Det finns olika tekniker för ympning, men vanligtvis skär man bort en liten del av den mottagande växten och sätter in en bit av den ympade växten på platsen. Ympning används ofta inom fruktodling och trädgårdsodling.

Zonkarta
Det är en karta som används inom trädgårdsodling för att identifiera den lämpliga växtzonen för en viss region, dvs. som ger en ungefärlig bild av var i landet det går att odla olika vedartade växte, för perenner gäller annat zonsystem

➤ Å, Ä, Ö

Årsskott
De nya skotten som växer fram på träd och buskar varje vår från sovande knoppar. Dessa skott kommer vanligtvis från grenar som växte under föregående säsong. Årsskotten är ofta mjuka och flexibla och har en ljusare färg än äldre grenar. De är också vanligtvis rikare på blad och frukt än äldre grenar. Årsskotten är viktiga för träd och buskar eftersom de är en källa till ny tillväxt och kan användas för beskärning och formgivning av växterna.

Ört
En mjuk, saftspänd växt, ej förvedad. Vissnar oftast ned på vintern. En växt som vanligtvis används för sina kulinariska, medicinska eller aromatiska egenskaper. Örter kan vara perenna eller ettåriga (annuella), och de kan användas för att smaksätta mat, göra te eller andra drycker, användas i hudvårdsprodukter och som naturläkemedel. Exempel på örter inkluderar basilika, timjan, oregano, rosmarin och lavendel.

Övergödning
av en växt uppstår när för mycket gödningsmedel appliceras på växten eller i jorden runt omkring. Detta kan leda till att växten får för mycket näring, vilket kan orsaka skador och sjukdomar. Symptom på övergödning inkluderar bladbränna, gulnande blad, försvagade rötter och döende plantor.

Övergödning kan uppstå av flera anledningar, inklusive överanvändning av gödningsmedel, dålig dränering, övervattning och för högt pH-värde i jorden. För att undvika övergödning är det viktigt att använda gödningsmedel enligt anvisningarna på förpackningen och att inte övervatten eller överanvända gödningsmedel. Det kan också vara användbart att testa jordens pH-värde och göra eventuella justeringar för att säkerställa att det är optimalt för den specifika växten.

Hoppas att vår ordlista har varit till nytta och att du har lärt dig några nya termer som kan hjälpa dina gröna fingrar i trädgården! Glöm inte att experimentera och ha kul med din odling, det är ju trots allt en avkopplande och rolig hobby. Även om vi kanske inte kan göra dig till en fullfjädrad trädgårdsmästare så kan vi i alla fall ge dig orden till att prata som en :)!  Lycka till med dina trädgård- och odlingsprojekt.

Hoppas vår ordlista har varit till nytta och att du har lärt dig några nya termer som kan hjälpa dina gröna fingrar i trädgården! Glöm inte att experimentera och ha kul med din odling, det är ju trots allt en avkopplande och rolig hobby. Även om vi kanske inte kan göra dig till en fullfjädrad trädgårdsmästare så kan vi i alla fall ge dig orden till att prata som en :)! 

Lycka till med dina trädgård- och odlingsprojekt.

Populära kategorier:

Populära varumärken: